Aktuellt om coronavaccineringen

Den tredje dosen får du efter att det har gått minst två månader sedan den andra dosen. Du får i första hand samma vaccin som den andra dosen.

Du behöver inte boka tid för den tredje dosen nu – ÅHS återkommer inom kort om hur vaccinationerna organiseras. 

Du hör till gruppen ”kraftigt nedsatt immunförsvar” om du har:

• transplanterade organ
• transplanterade stamceller
• svår eller medelsvår medfödd immunbrist
• cancer som behandlas med immunnedsättande läkemedel
• autoimmunsjukdom som behandlas med immunnedsättande biologiska läkemedel eller JAK-blockerare
• svår kronisk njursjukdom eller om du går på dialys
• långt framskriden eller oskött HIV
• annan svår immunbrist som bedömts av läkare.

Om du fått första och andra dosen coronavaccin med bara 3–4 veckors mellanrum behöver du en tredje dos. Det ska ha gått minst 6 månader sedan den andra dosen. Doser som getts med för kort intervall skyddar sämre mot lindrig form av covid-19. Skyddet mot allvarlig sjukdom är fortfarande bra.

På Åland handlar denna grupp om dem som vaccinerades i början av året:

• sjukvårdspersonal
• personer på vissa äldreboenden. 

ÅHS företagshälsovård vaccinerar sjukvårdspersonal som behöver en tredje dos. ÅHS vaccinerar gruppen äldre på boenden i samråd med boendena.

Sällsynta biverkningar har rapporterats bland unga män som fått mRNA-vaccin

Dos tre rekommenderas inte till friska män under 30 år. I sällsynta fall har unga män som fått mRNA-vaccin drabbats av hjärtmuskel- och hjärtsäcksinflammation. Ännu vet man inte om en tredje dos vaccin kan förhöja risken för detta.

Om du är skriven i Finland eller i ett annat EU-land men vistas långvarigt på Åland har du rätt att bli vaccinerad här (rätten till nödvändig vård).

• Om du besöker din hemort kan du låta vaccinera dig där.
• Om du vistas på Åland längre än två månader kan du låta vaccinera dig här om vaccinationsturen för din grupp infaller under din vistelse.
• Om du arbetspendlar rekommenderar vi att du vaccinerar dig på din hemort.

Om du ska arbeta på Åland flera månader har du rätt att få vaccin trots att du inte är skriven här. Du får ett tillfälligt personnummer och kan få ett vaccinationsintyg efter dos 2 – intyget är ett läkarintyg som kostar. 

Om du nyligen flyttat till Åland

Om du nyligen har flyttat till Åland eller planerar flytta men inte har ett finskt personnummer: skaffa först ett personnummer, sedan kan du boka tid.

Om du flyttar inom EU

Om du flyttar inom EU har du rätt att få vaccinet på den nya orten, oberoende av om du skriver dig där eller inte.

Första årets studerande i Sverige

Om du ska flytta till Sverige för studier kan du komma hem för att få dos 2. Om det är möjligt kan du ta dos 2 på studieorten – kontrollera att du har rätt till ett vaccinationsintyg.

Om du fått dos 1 på Åland har du ett digitalt intyg över det i Kanta som du kan uppvisa om du tar dos 2 på annan ort.

Ålänningar som studerar i Sverige

Om du vistas mer än 2 månader på Åland under sommaren har du rätt att få vaccinet här när det är din åldersgrupp som står på tur, även om du är skriven i Sverige. Du kan sedan ta dos 2 på den ort där du är skriven.

Om du har kvar finskt personnummer och bankinloggning kan du få ditt intyg över vaccineringen i Kanta. Detta rekommenderas – då behöver du inget skilt intyg från ÅHS.

Ålänningar som studerar i Finland

Om du studerar i Finland har du rätt till vaccin på din studieort oberoende om du är skriven där eller inte. Du får ett vaccinationsintyg via Mina Kanta-sidor.

Till gruppen hör personer som:

• väntar på organtransplantation
• genomgått en organtransplantation för högst sex månader sedan
• genomgått  en stamcellstransplantation för högst sex månader sedan
• använder immunsuppressiva läkemedel på grund av en stamcellstransplantation oberoende av när stamcellstransplantationen har utförts. 

Immunförsvaret försvagas av immunsuppressiv medicinering. I internationell litteratur löper personer som använder immunsuppressiva läkemedel mångdubbel risk för svår coronavirussjukdom.

Till denna grupp hör personer som

• lider av cancer som försvagar immunförsvaret kraftigt (till exempel leukemier och lymfom)
• behandlas för cancer på ett sätt som kraftigt försvagar immunförsvaret
• får läkemedelsbehandling av cancer som försvagar immunförsvaret för att minska symtomen eller bromsa cancersjukdomen
• fått läkemedelsbehandling som kraftigt försvagar immunförsvaret och som avslutats högst 6 månader tidigare. 

Gruppen omfattar inte personer vars cancer har behandlats enbart kirurgiskt eller som får behandling som inte påverkar immunförsvaret. Sådan behandling är till exempel adjuvant hormonell behandling av bröstcancer.

I synnerhet hematologiska cancerformer, det vill säga blodcancer, såsom leukemi och lymfom, ökar risken för svår sjukdom, eftersom dessa former av cancer drabbar de celler som ansvarar för människans infektionsförsvar. Vid cancerbehandlingar används dessutom ofta läkemedelsbehandling som försvagar immunförsvaret. 

Till gruppen hör personer som har:

• svår ärftlig immunbrist
• svårt nedsatt motståndskraft
• HIV (CD4-hjälpcellnivå under 0,350 x 109 celler/l)
• bortopererad mjälte
• sällsynt sjukdom som påverkar immunförsvaret.

I denna riskgrupp orsakar sjukdomen i sig ett avvikande immunförsvar.

Till gruppen räknas inte lindriga avvikelser som är vanliga bland befolkningen, såsom IgA-brist eller avsaknad av lgA, brist på mannosbindande lektin eller partiell brist på komplementfaktor C4. 

Gruppen omfattar bland annat personer med:

• kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL)
• lungemfysem
• bronkdilatation
• kronisk bronkit
• cystisk fibros
• tydligt nedsatt lungkapacitet (till exempel då ena lungan saknas)
• astmatiker som under det senaste året har använt kortikosteroidmedicinering som intagits i tablettform via munnen. 

Dessa personer som lider av svårbehandlad astma vaccineras i grupp 1 (sjukdom eller tillstånd som mycket kraftigt ökar risken för svår covid-19) och andra astmatiker i grupp 2 (sjukdom eller tillstånd som ökar risken för svår covid-19). 

Kroniska lungsjukdomar försämrar andningskapaciteten och kan därför försvåra coronavirussjukdomen. En coronavirusinfektion kan också leda till att den kroniska lungsjukdomen försvåras.

Det att astman måste behandlas genom kortisonbehandling i form av tabletter som intas oralt kan anses vara ett tecken på dålig vårdbalans. 

Till gruppen hör bland annat personer med:

• en njursjukdom som kräver dialysbehandling
• en glomerulär sjukdom
• en njurskada i samband med blodtryckssjukdom eller diabetes
• annan långvarig njursvikt. 

Man vet att svår njursvikt ökar risken för allvarliga infektioner. Dessutom kan en långvarig njursjukdom också försvåras till följd av en coronavirusinfektion. När man har undersökt coronaviruspatienternas risk att hamna på sjukhus, på intensivvårdsavdelning eller avlida, har njursvikt nästan utan undantag varit vanligare just hos dem som insjuknat allvarligast. 

En dansk undersökning visade att kronisk njursjukdom tredubblade risken för sjukhusvård jämfört med en person som inte hade kronisk njursjukdom. 

Gruppen omfattar personer med typ 2-diabetes som kräver läkemedelsbehandling.

Man vet att högt blodsocker ökar infektionskänsligheten. Dessutom försvårar en akut infektion behandlingen av diabetes.  Typ 2-diabetes har ofta samband med fetma, som också ökar risken för allvarlig coronavirussjukdom.

Till gruppen hör 16 år fyllda med Downs syndrom. 

Downs syndrom förknippas med avvikelser i immunförsvarssystemet som bland annat visar sig som infektionskänslighet. Likaså kan problem orsakade av strukturfel i samband med syndromet (till exempel medfödda hjärtfel) försvåras till följd av en coronavirusinfektion.

Till gruppen hör astmatiker som använder kontinuerlig medicinering mot sin astma och som ännu inte har vaccinerats i gruppen med svåra kroniska lungsjukdomar. 

Astma är en kronisk lungsjukdom som försämrar andningskapaciteten och som därför kan försvåra sjukdomen som orsakas av coronaviruset.

Till denna grupp hör bland annat patienter med:

• hjärtsvikt
• lung-hjärtsjukdom
• sjukdomar i lungornas blodomlopp
• hjärtmuskelsjukdomar
• kranskärlssjukdom.

I gruppen ingår inte patienter med:

• enbart förmaksflimmer som vårdas
• enbart blodtryckssjukdom som är under kontroll
• lindrigt klaffel.

En långvarig hjärtsjukdom kan göra det svårare att överleva en coronavirusinfektion. 

Till gruppen hör bland annat patienter med:

• hjärninfarkt
• hjärnblödning
• andningsförlamning
• Parkinsons sjukdom
• MS (multipel skleros)
• CP-syndrom
• andra förlamningssyndrom som stör andningen.

Till gruppen hör bland annat patienter med:

• ankyloserande spondylit
• ledgångsreumatism
• ledinflammationer
• ulcerös kolit
• Crohns sjukdom
• psoriasis

och som på grund av sjukdomen får läkemedelsbehandling som försvagar immunförsvaret, dvs:

• cellgiftsbehandling
• biologiska läkemedel
• andra immunsuppressiva läkemedel). 

Läkemedelsbehandling som försvagar immunförsvaret och som används för behandling av en autoimmun sjukdom kan öka risken för svår coronavirussjukdom. I synnerhet behandling med glukokortikoider ökar risken för svår sjukdom. 

Till sjukdomar i gruppen hör bland annat patienter med

• leversvikt
• leverfibros
• levercirros. 

Bland annat cirrotiska tillstånd, oberoende av orsaken, försämrar chanserna att överleva en svår infektion. 

Gruppen omfattar insulinbehandlad typ 1-diabetes och binjureinsufficiens. 

Till gruppen hör personer med diagnostiserad medelsvår eller svår sömnapnésjukdom.

Du har medelsvår sömnapné om du har över15 andningsuppehåll eller andningsdämpningar i timmen. Du har svår sömnapné om du har över 30 andningsuppehåll eller andningsdämpningar i timmen.  

Den främsta riskfaktorn för sömnapné är övervikt. Över hälften (50–70 procent) av dem som lider av sömnapné är överviktiga. 

Det är känt att många sjukdomar som har ett samband med övervikt (bland annat kärlsjukdomar och typ 2-diabetes) ökar risken för svår coronavirussjukdom.

Gruppen omfattar patienter med:

• schizofreni
• schizotypa störningar
• vanföreställningssyndrom

oberoende av vilken medicinering som används.

Dessutom omfattar gruppen även personer som använder klozapin-medicinering till vilken som helst psykisk sjukdom. 

Klozapin är ett psykosläkemedel som försvagar immunsystemet och ökar risken för lunginflammation. 

Till gruppen hör personer vars viktindex (BMI) är 40 eller högre. 

I Finland har nästan 10 procent av dem som fått intensivvård på grund av covid-19 varit sjukligt feta (BMI ≥40) medan 1,3 procent av männen och 3,0 procent av kvinnorna i befolkningen är sjukligt feta. 

Det är känt att många sjukdomar som har ett samband med övervikt (bland annat kärlsjukdomar och typ 2-diabetes) ökar risken för svår coronavirussjukdom. I en fransk undersökning av diabetiker med typ 2-diabetes som vårdats på sjukhus på grund av covid-19 ökade övervikt risken för att få respiratorbehandling eller avlida.