Aktuellt om coronavaccineringen

• Den tredje dosen får du efter att det har gått minst två månader sedan den andra dosen.
• Den fjärde dosen får du efter att det har gått 3-4 månader sedan den tredje dosen.

Om du är osäker på om du ska ta dos 3 eller 4 kontakta din behandlande läkare.

Du hör till gruppen kraftig immunbrist om du har:

• transplanterade organ
• transplanterade stamceller
• svår eller medelsvår medfödd immunbrist
• cancer som behandlas med immunnedsättande läkemedel
• autoimmunsjukdom som behandlas med immunnedsättande biologiska läkemedel eller JAK-blockerare
• svår kronisk njursjukdom eller om du går på dialys
• långt framskriden eller obehandlad HIV
• annan svår immunbrist som bedömts av läkare.

Vaccinationen sker vid Åland Post i Sviby.

• organtransplantation eller stamcellstransplantation
• behandling som orsakar försvagat immunförsvar eller kraftig immunbrist
• kronisk lungsjukdom
• hjärtsjukdom (vissa)
• kronisk njursjukdom
• svår kronisk leversjukdom
• övervikt, se tabell nedan
• neurologiska sjukdomar som förorsakar andningssvikt eller infektionskänslighet
• Downs syndrom typ
• 1- och typ 2-diabetes
• astma som kräver regelbunden medicinering.

Gränser för övervikt: om barnet väger mer än detta i förhållande till sin längd är barnet överviktigt (ISO-BMI 30):

Längd	Vikt
100 cm	25 kg
110 cm	30 kg
120 cm	36 kg
130 cm	42 kg
140 cm	49 kg
150 cm	56 kg
160 cm	64 kg
170 cm	72 kg

Genomgången covid-19-sjukdom ger skydd mot sjukdomen på samma sätt som en vaccindos. Enligt forskning får en person som haft covid-19 ett minst lika bra skydd av en vaccindos som andra får av två doser.

Om du tagit en vaccindos och haft covid-19 rekommenderar THL att du tar en andra vaccindos som booster. 

Första dosen vaccin efter genomgången sjukdom

Om du har haft covid-19 rekommenderar THL att du tar den första dosen vaccin 6 månader efter genomgången sjukdomen. Det gäller för alla åldrar. Den får ges åt vuxna tidigast 2 månader efter sjukdomen, och åt de som är under 18 år tidigast 4–6 månader efter sjukdomen.

Om du har kraftig immunbrist kan du få vaccinet redan 1–3 månader efter genomgången sjukdom.

Om du tar vaccinet strax efter genomgången sjukdom kan du få kraftiga men övergående vaccinreaktioner som feber, huvudvärk eller smärta i muskler och leder.

Andra dosen vaccin efter genomgången sjukdom

Om du tagit en dos vaccin och haft covid-19 kan du ta den andra dosen 4–6 månader efter första dosen eller genomgången sjukdom. Om du är över 60 år eller hör till riskgrupp ska du ta din andra dos redan efter 3–4 månader.

Den andra vaccindosen motsvarar en tredje vaccindos om du har genomgått sjukdomen.

Om du har vägande skäl, till exempel en arbetsresa, kan du ta den andra dosen redan efter 6–12 veckor.

Tredje dosen vaccin efter genomgången sjukdom

Om du har kraftig immunbrist, är vaccinerad två gånger och haft covid-19 rekommenderas ändå en tredje vaccindos.

Om du inte lider av immunbrist, har fått två vaccindoser och haft covid-19, behöver du inte en tredje vaccindos.

Fjärde dosen vaccin efter genomgången sjukdom

80 år och äldre eller personer som bor på vårdhem för äldre: Om du har fått tre vaccindoser och har haft covid-19 behöver du ingen fjärde dos. Om du har fått två doser vaccin och har haft covid-19 behöver du däremot en fjärde dos vaccin – det ska ha gått minst tre månader sedan senaste vaccindos eller genomgången sjukdom.

Vaccinering vid utdragna covid-19-symtom

Om du lider av utdragna covid-19-symtom kan du ändå vaccineras. Men det lönar sig att skjuta upp vaccinationen om du är i dåligt skick, om undersökningar pågår eller om symtomen nyligen blivit värre. Detta för att man inte ska förväxla symtom förorsakade av sjukdomen med symtom som kan bero på vaccinet. 

Om du fått en vaccindos och haft covid-19 som är bekräftat med PCR-test har du rätt att få EU:s coronaintyg via Kanta-tjänsten.

Läs mer om coronaintyget

EU:s covidintyg ges nu till personer som har haft covid-19 och som fått en vaccindos (THL:s webbplats)

Ibland behöver man få dos tre tidigare än fyra månader efter senaste vaccindos eller genomgången sjukdom, till exempel på grund av resor eller andra vägande skäl. Institutet för hälsa- och välfärd rekommenderar i så fall att tredje dosen ges tidigast tre månader efter senaste vaccindos eller genomgången sjukdom.

Tar man doserna för nära varandra eller för tidigt efter genomgången sjukdom gör det ingen nytta för immunförsvaret. Däremot kan vaccinreaktionerna bli kraftiga.

ÅHS har tagit i bruk en del av Kanta-tjänsterna för vaccinationsintygen. Läs mer om vaccinationsintyget i nyheten Information om vaccinationsintyg (publicerad 5.7.2021).

Om du behöver ett intyg över din coronavaccination ska du logga in på Mina Kanta-sidor – där finns intyget digitalt.

Du behöver finskt personnummer och bankkoder för att logga in på Mina Kanta-sidor.

Hälsocentralen kan skriva ut Kanta-intyg

Om du har finskt personnummer men inga bankkoder kan du vända dig till hälsocentralen som skriver ut coronaintyget åt dig, telefon 018-538 500. Om du har vaccinerat dig på ÅHS men inte har finskt personnummer kan hälsocentralen skriva ut ett intyg från Kanta.

Dessa intyg är gratis – du måste själv ta reda på var de gäller. Mer avancerade intyg, till exempel för resor utanför EU kostar.

Om du är vaccinerad utanför EU eller vid en finländsk ambassad kan du ansöka om EU:s digitala covidintyg från ÅHS:

• använd blanketten Ansökan om EU:s digitala covidintyg.

Vaccinet måste vara godkänt av Europeiska kommissionen eller tillståndsmyndigheten i ett EU-land. Det kan också vara ett vaccin som Världshälsoorganisationen (WHO) godkänt för nödsituationer.

Observera att om du har fått första dosen vaccin utomlands men andra eller tredje dosen på Åland eller i Finland är dina vaccinationer införda i Kanta. Hämta ditt digitala covidintyg från Mina Kanta-sidor.

Är du vaccinerad i ett annat EU-land får du i första hand EU:s digitala covidintyg från det landet. Om det inte är möjligt anhåller du om intyget från ÅHS via blanketten Ansökan om EU:s digitala covidintyg.

Handläggningstiden för intyget är 14 dagar.

Turister eller personer på kort besök i Finland har inte rätt till intyget.

EU:s coronaintyg är giltigt i 270 dagar efter sista dosen i grundvaccinationsserien (vaccindos ett och två). Detta gäller enbart myndiga personer – för personer under 18 år har intyget ingen begränsningstid. Detsamma gäller om du har tagit tre vaccindoser – då gäller vaccinationsintyget tillsvidare.

Europeiska kommissionen beslutade om detta den 31 mars 2022. Förordningen gäller fullt ut i alla medlemsländer. Krav på vaccinationsintyg vid inresa varierar mellan länder – varje EU-land bestämmer hur covidintyget används nationellt via egen lagstiftning.

Innan du reser, ta reda på covid-19-läget och kraven på vaccinationsintyg i destinationslandet. Före hemresan bör du ta reda på vad som gäller i Finland.

Läs mer vaccinationsintygets giltighetstid på social- och hälsovårdsministeriets webbplats

ÅHS är ansluten till Kanta

också för överföring av coronavaccinationsuppgifter och covidtestresultat.

Vad är Kanta-tjänsterna?

Kanta är en helhet av digitala tjänster som ger dig möjlighet att sköta en del ärenden som gäller din hälso- och sjukvård elektroniskt.

I Kanta-tjänsterna ger du själv ditt samtycke till eller begränsar användningen av dina patient- och receptuppgifter.

Läs mer om Kanta-tjänsterna (kanta.fi)

Vad är Mina Kanta-sidor?

Mina Kanta-sidor är en webbtjänst där du bland annat kan:

• Se dina recept och begära att få dem förnyade.
• Läsa uppgifter som har sparats i Kanta-tjänsterna utifrån besök du har gjort inom hälso- och sjukvården i fastlandet.
• Ta del av information om hur patientuppgifter används, ge ditt samtycke till eller begränsa användningen av dina patient- och receptuppgifter.
• Meddela din donationsvilja.
• Uttrycka din vilja om vård i framtiden i ett livstestamente.

Läs mer om Mina Kanta-sidor (kanta.fi)

Samtycke 

Ditt samtycke behövs för att uppgifter som förmedlas via Kanta ska kunna användas för din vård mellan olika tjänstetillhandahållare inom hälso- och sjukvården. Samtycke ges via Mina Kanta-sidor.

Samtycke innebär att ÅHS kan använda hälso- och sjukvårdsuppgifter som är förmedlade via hälso- och sjukvården i övriga Finland. Du behöver bara ge ditt samtycke en gång och kan när som helst ändra ditt beslut.

På Mina Kanta sidor kan du hämta EU:s coronaintyg

EU:s coronaintyg innehåller tre olika intyg:

• intyg över coronavaccination,
• intyg över negativt covid-19-test och
• intyg över genomgången coronavirussjukdom. 

Om testerna är tagna på ÅHS före 2.9.2021 finns det inte ett intyg över covid-19-test eller intyg över genomgången covid-19-sjukdom i Mina Kanta.

Om du av någon orsak inte själv har möjlighet att använda Mina Kanta sidor kan du kontakta hälsocentralen på telefon 018-538 500.

Läs mer om EU:s coronaintyg (THL:s webbplats)
 

Till gruppen hör personer som:

• väntar på organtransplantation
• genomgått en organtransplantation för högst sex månader sedan
• genomgått  en stamcellstransplantation för högst sex månader sedan
• använder immunsuppressiva läkemedel på grund av en stamcellstransplantation oberoende av när stamcellstransplantationen har utförts. 

Immunförsvaret försvagas av immunsuppressiv medicinering. I internationell litteratur löper personer som använder immunsuppressiva läkemedel mångdubbel risk för svår coronavirussjukdom.

Till denna grupp hör personer som

• lider av cancer som försvagar immunförsvaret kraftigt (till exempel leukemier och lymfom)
• behandlas för cancer på ett sätt som kraftigt försvagar immunförsvaret
• får läkemedelsbehandling av cancer som försvagar immunförsvaret för att minska symtomen eller bromsa cancersjukdomen
• fått läkemedelsbehandling som kraftigt försvagar immunförsvaret och som avslutats högst 6 månader tidigare. 

Gruppen omfattar inte personer vars cancer har behandlats enbart kirurgiskt eller som får behandling som inte påverkar immunförsvaret. Sådan behandling är till exempel adjuvant hormonell behandling av bröstcancer.

I synnerhet hematologiska cancerformer, det vill säga blodcancer, såsom leukemi och lymfom, ökar risken för svår sjukdom, eftersom dessa former av cancer drabbar de celler som ansvarar för människans infektionsförsvar. Vid cancerbehandlingar används dessutom ofta läkemedelsbehandling som försvagar immunförsvaret. 

Till gruppen hör personer som har:

• svår ärftlig immunbrist
• svårt nedsatt motståndskraft
• HIV (CD4-hjälpcellnivå under 0,350 x 109 celler/l)
• bortopererad mjälte
• sällsynt sjukdom som påverkar immunförsvaret.

I denna riskgrupp orsakar sjukdomen i sig ett avvikande immunförsvar.

Till gruppen räknas inte lindriga avvikelser som är vanliga bland befolkningen, såsom IgA-brist eller avsaknad av lgA, brist på mannosbindande lektin eller partiell brist på komplementfaktor C4. 

Gruppen omfattar bland annat personer med:

• kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL)
• lungemfysem
• bronkdilatation
• kronisk bronkit
• cystisk fibros
• tydligt nedsatt lungkapacitet (till exempel då ena lungan saknas)
• astmatiker som under det senaste året har använt kortikosteroidmedicinering som intagits i tablettform via munnen. 

Dessa personer som lider av svårbehandlad astma vaccineras i grupp 1 (sjukdom eller tillstånd som mycket kraftigt ökar risken för svår covid-19) och andra astmatiker i grupp 2 (sjukdom eller tillstånd som ökar risken för svår covid-19). 

Kroniska lungsjukdomar försämrar andningskapaciteten och kan därför försvåra coronavirussjukdomen. En coronavirusinfektion kan också leda till att den kroniska lungsjukdomen försvåras.

Det att astman måste behandlas genom kortisonbehandling i form av tabletter som intas oralt kan anses vara ett tecken på dålig vårdbalans. 

Till gruppen hör bland annat personer med:

• en njursjukdom som kräver dialysbehandling
• en glomerulär sjukdom
• en njurskada i samband med blodtryckssjukdom eller diabetes
• annan långvarig njursvikt. 

Man vet att svår njursvikt ökar risken för allvarliga infektioner. Dessutom kan en långvarig njursjukdom också försvåras till följd av en coronavirusinfektion. När man har undersökt coronaviruspatienternas risk att hamna på sjukhus, på intensivvårdsavdelning eller avlida, har njursvikt nästan utan undantag varit vanligare just hos dem som insjuknat allvarligast. 

En dansk undersökning visade att kronisk njursjukdom tredubblade risken för sjukhusvård jämfört med en person som inte hade kronisk njursjukdom. 

Gruppen omfattar personer med typ 2-diabetes som kräver läkemedelsbehandling.

Man vet att högt blodsocker ökar infektionskänsligheten. Dessutom försvårar en akut infektion behandlingen av diabetes.  Typ 2-diabetes har ofta samband med fetma, som också ökar risken för allvarlig coronavirussjukdom.

Till gruppen hör 16 år fyllda med Downs syndrom. 

Downs syndrom förknippas med avvikelser i immunförsvarssystemet som bland annat visar sig som infektionskänslighet. Likaså kan problem orsakade av strukturfel i samband med syndromet (till exempel medfödda hjärtfel) försvåras till följd av en coronavirusinfektion.

Till gruppen hör astmatiker som använder kontinuerlig medicinering mot sin astma och som ännu inte har vaccinerats i gruppen med svåra kroniska lungsjukdomar. 

Astma är en kronisk lungsjukdom som försämrar andningskapaciteten och som därför kan försvåra sjukdomen som orsakas av coronaviruset.

Till denna grupp hör bland annat patienter med:

• hjärtsvikt
• lung-hjärtsjukdom
• sjukdomar i lungornas blodomlopp
• hjärtmuskelsjukdomar
• kranskärlssjukdom.

I gruppen ingår inte patienter med:

• enbart förmaksflimmer som vårdas
• enbart blodtryckssjukdom som är under kontroll
• lindrigt klaffel.

En långvarig hjärtsjukdom kan göra det svårare att överleva en coronavirusinfektion. 

Till gruppen hör bland annat patienter med:

• hjärninfarkt
• hjärnblödning
• andningsförlamning
• Parkinsons sjukdom
• MS (multipel skleros)
• CP-syndrom
• andra förlamningssyndrom som stör andningen.

Till gruppen hör bland annat patienter med:

• ankyloserande spondylit
• ledgångsreumatism
• ledinflammationer
• ulcerös kolit
• Crohns sjukdom
• psoriasis

och som på grund av sjukdomen får läkemedelsbehandling som försvagar immunförsvaret, dvs:

• cellgiftsbehandling
• biologiska läkemedel
• andra immunsuppressiva läkemedel). 

Läkemedelsbehandling som försvagar immunförsvaret och som används för behandling av en autoimmun sjukdom kan öka risken för svår coronavirussjukdom. I synnerhet behandling med glukokortikoider ökar risken för svår sjukdom. 

Till sjukdomar i gruppen hör bland annat patienter med

• leversvikt
• leverfibros
• levercirros. 

Bland annat cirrotiska tillstånd, oberoende av orsaken, försämrar chanserna att överleva en svår infektion. 

Gruppen omfattar insulinbehandlad typ 1-diabetes och binjureinsufficiens. 

Till gruppen hör personer med diagnostiserad medelsvår eller svår sömnapnésjukdom.

Du har medelsvår sömnapné om du har över15 andningsuppehåll eller andningsdämpningar i timmen. Du har svår sömnapné om du har över 30 andningsuppehåll eller andningsdämpningar i timmen.  

Den främsta riskfaktorn för sömnapné är övervikt. Över hälften (50–70 procent) av dem som lider av sömnapné är överviktiga. 

Det är känt att många sjukdomar som har ett samband med övervikt (bland annat kärlsjukdomar och typ 2-diabetes) ökar risken för svår coronavirussjukdom.

Gruppen omfattar patienter med:

• schizofreni
• schizotypa störningar
• vanföreställningssyndrom

oberoende av vilken medicinering som används.

Dessutom omfattar gruppen även personer som använder klozapin-medicinering till vilken som helst psykisk sjukdom. 

Klozapin är ett psykosläkemedel som försvagar immunsystemet och ökar risken för lunginflammation. 

Till gruppen hör personer vars viktindex (BMI) är 40 eller högre. 

I Finland har nästan 10 procent av dem som fått intensivvård på grund av covid-19 varit sjukligt feta (BMI ≥40) medan 1,3 procent av männen och 3,0 procent av kvinnorna i befolkningen är sjukligt feta. 

Det är känt att många sjukdomar som har ett samband med övervikt (bland annat kärlsjukdomar och typ 2-diabetes) ökar risken för svår coronavirussjukdom. I en fransk undersökning av diabetiker med typ 2-diabetes som vårdats på sjukhus på grund av covid-19 ökade övervikt risken för att få respiratorbehandling eller avlida.

Du ska vaccinera dig på din hemort om det är möjligt. Orsaken är att vaccinerna fördelas enligt invånarantal i sjukvårdsdistrikten. Vaccineringen sker enligt turordning där riskgrupper och den äldre befolkningen vaccineras först – det är samma princip i hela EU.

Om du ska vistas på Åland önskar vi att du planerar din vistelse så att du kan bli vaccinerad på din hemort.

Du ska helst ta dos 2 på samma ort som dos 1 – detta är särskilt viktigt om det rör sig om olika länder. Tar du dos 2 i ett annat land än dos 1 är det möjligt att du inte kan få ett digitalt vaccinationspass. Du behöver själv ta reda på möjligheterna i ifrågavarande land.

Du kan ta dos 2 i Sverige och få ett covidbevis om du har ett intyg över att du har fått dos 1. Intyget kan vara coronaintyget i Kanta (rekommenderas) eller ett pappersintyg utfärdat av hälsocentralen.

Kontakta vården i den region där du bor i Sverige och rådgör innan du bokar vaccinationstid. För att få ett svenskt covidbevis måste du ha svenskt personnummer och bank-ID.

Om du är skriven i Finland eller i ett annat EU-land men vistas långvarigt på Åland har du rätt att bli vaccinerad här (rätten till nödvändig vård).

• Om du besöker din hemort kan du låta vaccinera dig där.
• Om du vistas på Åland längre än två månader kan du låta vaccinera dig här om vaccinationsturen för din grupp infaller under din vistelse.
• Om du arbetspendlar rekommenderar vi att du vaccinerar dig på din hemort.

Om du ska arbeta på Åland flera månader har du rätt att få vaccin trots att du inte är skriven här. Du får ett tillfälligt personnummer och kan få ett vaccinationsintyg efter dos 2 – intyget är ett läkarintyg som kostar. 

Om du nyligen flyttat till Åland

Om du nyligen har flyttat till Åland eller planerar flytta men inte har ett finskt personnummer: skaffa först ett personnummer, sedan kan du boka tid.

Om du flyttar inom EU

Om du flyttar inom EU har du rätt att få vaccinet på den nya orten, oberoende av om du skriver dig där eller inte.

Första årets studerande i Sverige

Om du ska flytta till Sverige för studier kan du komma hem för att få dos 2. Om det är möjligt kan du ta dos 2 på studieorten – kontrollera att du har rätt till ett vaccinationsintyg.

Om du fått dos 1 på Åland har du ett digitalt intyg över det i Kanta som du kan uppvisa om du tar dos 2 på annan ort.

Ålänningar som studerar i Sverige

Om du vistas mer än 2 månader på Åland under sommaren har du rätt att få vaccinet här när det är din åldersgrupp som står på tur, även om du är skriven i Sverige. Du kan sedan ta dos 2 på den ort där du är skriven.

Om du har kvar finskt personnummer och bankinloggning kan du få ditt intyg över vaccineringen i Kanta. Detta rekommenderas – då behöver du inget skilt intyg från ÅHS.

Ålänningar som studerar i Finland

Om du studerar i Finland har du rätt till vaccin på din studieort oberoende om du är skriven där eller inte. Du får ett vaccinationsintyg via Mina Kanta-sidor.