Translate this page

This is a service provided by Google Translate. Please note that by using it, Ålands hälso- och sjukvård cannot guarantee the accuracy of the translation.

Aktuellt om coronavaccineringen

Ring till Aktuellt om coronavaccineringen
Telefontider
måndag 08:00-12:00
tisdag 08:00-12:00
onsdag 08:00-12:00
torsdag 08:00-12:00
fredag 08:00-12:00
Du som hör till aktuell vaccineringsgrupp (se nedan) kan boka tid. Du ringer en telefonsvarare. Ditt samtal sätts i kö och ÅHS personal ringer upp dig. Följ svararens instruktioner.
Här finns vi
Åland Post, Flygfältsvägen 10, Sviby, Jomala. Adressen är sökbar i Google Maps.
Om du har frågor om vaccineringen kan du ringa 018-538 323 vardagar, kl. 8-12.

ÅHS började vaccinera mot covid-19 den 4 januari och följer den prioritetsordning som THL har fastslagit - denna information är från THL:s webbplats.

Coronavirusvaccinet kan tas av alla som fyllt 16 år och som vill bli vaccinerade. 

Eftersom vaccinmängden är begränsad i början erbjuds vaccinet först till personer med större risk att insjukna i en allvarlig form av coronavirussjukdomen eller att bli utsatta för viruset till exempel i sitt arbete. 

THL rekommenderar att vaccinationsanordnarna erbjuder coronavacciner i följande ordning:

1. Hälso- och sjukvårdspersonal som vårdar covid-19 patienter samt personal och klienter på dygnet runt boende  

  1. Personal på intensivvårdsavdelningar
  2. Personal på vårdavdelningar och joursavdelningar som vårdar patienter som konstaterats eller misstänkts ha covid-19 samt personal inom prehospitala akutvården.
  3. Personal på infektionsmottagningar som vårdar patienter som konstaterats eller misstänkts ha covid-19 patienter, personal som tar coronaprov och laboratoriepersonal som gör coronavirusdiagnostik.
  4. Boende och personal inom heldygnsomsorgen, dvs. socialvårdens serviceboende och institutionsvårdens verksamhetsenheter med heldygnsomsorg för äldre 
  5. Kritisk social- och hälsovårdspersonal i begränsad omfattning, t.ex. personal på organtransplantationsenheter.

Med kritiska personer som nämns i punkt 1.5. avses personal inom sjukvården, vars sjukfrånvaro utgör en risk för att en del av sjukhuset kritiska funktioner inte kan utföras, och som inte lätt kan ersättas med vikarier. Sjukhusets ledning avgör vilka som hör till gruppen.

2. Äldre personer och personer med underliggande sjukdomar som ökar risken för allvarlig coronavirussjukdom samt personal inom social- och hälsovården

Äldre personer har stor risk att insjukna i en allvarlig coronavirussjukdom. Också vissa grundsjukdomar ökar risken att insjukna i en allvarlig coronavirussjukdom. Eftersom det nu används olika vaccin för olika åldersgrupper, kommer man effektivare åt att vaccinera de personer som har mycket stor risk att insjukna i en allvarlig coronavirussjukdom.

Institutet för hälsa och välfärd rekommenderar att personer i terminalvård inte vaccineras. När det gäller vaccinering av personer som är svaga och sköra görs på individuell basis med den vårdande läkaren tillsammans med den som ska vaccineras och anhöriga.              

Alla personer i samma hushåll som fyllt 70 år kan vaccineras samtidigt, enligt den äldstas vaccineringstur, ifall detta är i praktiken möjligt att genomföra. 

2.1 Äldre personer och personer som har grundsjukdomar som ökar risken för allvarlig coronavirussjukdom:

  • alla 80-åringar och äldre samt närståendevårdare och äldre personer som bor i samma hushåll*
  • alla 75–79-åringar samt närståendevårdare och äldre personer som bor i samma hushåll*
  • alla 70–74-åringar samt närståendevårdare och äldre personer som bor i samma hushåll* 
  • 16-69-åringar som har en grundsjukdom som märkbart ökar risken att insjukna i en allvarlig coronavirussjukdom
  • 18-69-åringar som har en grundsjukdom som ökar risken att insjukna i en allvarlig coronavirussjukdom

Vaccinationsordningen för personer med risk för allvarlig coronavirussjukdom

Institutet för hälsa och välfärd har preciserat de medicinska riskgrupperna vid coronavirusvaccination (THL:s meddelande).
 

2.2 Personal inom social- och hälsovården

Institutet för hälsa och välfärd påpekar 19.2.2021 att fortsatt vaccinering av personal som hör till denna grupp är emot statsrådets förordning. Vaccinationerna av nya personalgrupper inom social- och hälsovården bör nu avbrytas tills tillgängligheten på vaccin märkbart ökar. 

Vaccinerna bör nu riktas till äldre personer och personer som hör till riskgrupperna.

Vi återkommer till punkt 2.2 i vaccinationsordningen, då tillgången på vacciner ökar och då vi vet när vaccinationerna av personal inom hälso- och sjukvården kan fortsätta. Också de övriga grupperna i vaccinationsordningen preciseras senare. 

3. Övrig befolkning

I vaccinationsordningen har man nu definierat de grundsjukdomar som man på basen av forskning vet att mest ökar risken för att insjukna i en allvarlig coronavirussjukdom. Vaccinationsordningen preciseras senare. Då vi till Finland får märkbart större mängder vaccin, utökas vaccinationerna av hela den vuxna befolkningen.

Barn vaccineras inte ännu, eftersom det ännu inte finns tillräckligt med data gällande vaccinering av barn.

Länk till Stadsrådets förordning om frivilliga covid-19-vaccinationer:
Frivilliga coronavirusvaccinationer med vacciner som fått försäljningstillstånd inleds bland yrkesutbildade personer inom social- och hälsovården (SHM)

Mera information

Läs mer om prioritetsordningen på THL:s webbplats

Läs mer om riskgrupper för allvarlig coronavirussjukdom på THL:s webbplats

All coronavaccinering flyttar till Åland Post 3 maj

All coronavaccinering flyttar till Åland Post, Flygfältsvägen 10, från och med måndagen den 3 maj. Du som redan fått en vaccinationstid i maj ska också komma till Åland Post, oavsett om du fått information om annan plats. Vi skickar ingen skild kallelse om detta.

FPA ersätter inte resor i samband med vaccineringen.

Just nu vaccinerar vi

  • 60 år och äldre. Du kan enbart boka via webbtidsbokningen. Om det är fullbokat i webbtidsbokningen försök på nytt följande dag - vi lägger ut nya tider vartefter det finns vaccin. 
  • 30 år och äldre och hör till riskgrupp.  Du kan enbart boka via telefonnummer 018-538 323. 

Nedan finns utförlig beskrivning av riskgrupp 1 och 2.

Vaccintyper

Är du äldre än 65 år får du Astra Zenecas vaccin. Vill du inte ha Astra Zenecas vaccin har THL rekommenderat (21.4.2021) att du istället ska erbjudas Pfizers vaccin. Om du är inbokad för din första dos med Astra Zeneca men vill byta till Pfizers vaccin avbokar du din tid och kan boka en ny tid från och med 3 maj, ring 018- 538 323.

För personer som är yngre än 65 år används Pfizers vaccin. Aktuella i denna åldersgrupp är personer som hör till riskgrupp samt sjukvårdspersonal och personal i äldreomsorgen i prioritetsgrupp 1. Sjukvårdspersonal och personal i äldreomsorgen får vaccinet av sin företagshälsovård.

Dos 2 ges av samma sort som dos 1. Har du fått Pfizers vaccin som dos 1 får du även Pfizer som dos 2. Har du fått Astra Zenecas vaccin som dos 1 får du Astra Zeneca som dos 2 om du är 65 år och äldre - är du yngre än 65 år får du Pfizers vaccin istället. ÅHS ser till att du får rätt vaccin på din bokade tid för dos 2 - du behöver inte höra av dig.

  • Vaccinet är gratis.
  • Vaccin ges till alla 16 år och äldre som önskar bli vaccinerade.

Speciella arrangemang

ÅHS vaccinerar även 70 år och äldre som stadigvarande vistas på Åland men är mantalsskrivna på annan ort - detta för att undvika att personer som hör till riskgrupp måste resa för att få sitt vaccin. Om du är yngre än 70 år måste du vara skriven på Åland för att få bli vaccinerad här. Detta kan ändras längre fram när tillgången på vaccin blir bättre.

Du kan få vaccinet på hembesök om du inte kan komma till vaccinationsplatsen. Kontakta ÅHS hemsjukvård för att planera detta. Du behöver inte vara kund hos hemsjukvården sedan tidigare.

Skärgården: ÅHS planerar att besöka skärgården för att vaccinera personer yngre än 70 år som hör till riskgrupp. Tidpunkten för detta är ännu inte fastslagen - därför rekommenderar vi att du som hör till denna grupp bokar tid i Mariehamn, om det är möjligt. 

ÅHS har tidigare besökt skärgårdskommunerna och vaccinerat personer som är 70 år och äldre.

Vaccinering av riskgrupper

THL har bestämt i vilken ordning coronavirusvaccin erbjuds personer under 70 år som lider av olika underliggande sjukdomar. Listan grundar sig på en medicinsk riskbedömning och målet är att erbjuda coronavaccin i så rättvis ordning som möjligt åt dem som behöver det mest.

ÅHS kallar vissa som hör till medicinsk riskgrupp medan andra ska boka tid själv.

Riskgrupp 1

Riskgrupp 1 är personer med en sjukdom eller ett tillstånd som mycket kraftigt ökar risken för svår covid-19-sjukdom. Följande sjukdomar och tillstånd ingår i riskgrupp 1 (källa THL):

Organtransplantation eller stamcellstransplantation

Till gruppen hör personer som:

  • väntar på organtransplantation
  • genomgått en organtransplantation för högst sex månader sedan
  • genomgått  en stamcellstransplantation för högst sex månader sedan
  • använder immunsuppressiva läkemedel på grund av en stamcellstransplantation oberoende av när stamcellstransplantationen har utförts. 

Immunförsvaret försvagas av immunsuppressiv medicinering. I internationell litteratur löper personer som använder immunsuppressiva läkemedel mångdubbel risk för svår coronavirussjukdom.

Cancersjukdom under aktiv behandling

Till denna grupp hör personer som

  • lider av cancer som försvagar immunförsvaret kraftigt (till exempel leukemier och lymfom)
  • behandlas för cancer på ett sätt som kraftigt försvagar immunförsvaret
  • får läkemedelsbehandling av cancer som försvagar immunförsvaret för att minska symtomen eller bromsa cancersjukdomen
  • fått läkemedelsbehandling som kraftigt försvagar immunförsvaret och som avslutats högst 6 månader tidigare. 

Gruppen omfattar inte personer vars cancer har behandlats enbart kirurgiskt eller som får behandling som inte påverkar immunförsvaret. Sådan behandling är till exempel adjuvant hormonell behandling av bröstcancer.

I synnerhet hematologiska cancerformer, det vill säga blodcancer, såsom leukemi och lymfom, ökar risken för svår sjukdom, eftersom dessa former av cancer drabbar de celler som ansvarar för människans infektionsförsvar. Vid cancerbehandlingar används dessutom ofta läkemedelsbehandling som försvagar immunförsvaret. 

Svår störning i immunförsvaret

Till gruppen hör personer som har:

  • svår ärftlig immunbrist
  • svårt nedsatt motståndskraft
  • HIV (CD4-hjälpcellnivå under 0,350 x 109 celler/l)
  • bortopererad mjälte
  • sällsynt sjukdom som påverkar immunförsvaret.

I denna riskgrupp orsakar sjukdomen i sig ett avvikande immunförsvar.

Till gruppen räknas inte lindriga avvikelser som är vanliga bland befolkningen, såsom IgA-brist eller avsaknad av lgA, brist på mannosbindande lektin eller partiell brist på komplementfaktor C4. 

Svår kronisk lungsjukdom

Gruppen omfattar bland annat personer med:

  • kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL)
  • lungemfysem
  • bronkdilatation
  • kronisk bronkit
  • cystisk fibros
  • tydligt nedsatt lungkapacitet (till exempel då ena lungan saknas)
  • astmatiker som under det senaste året har använt kortikosteroidmedicinering som intagits i tablettform via munnen. 

Dessa personer som lider av svårbehandlad astma vaccineras i grupp 1 (sjukdom eller tillstånd som mycket kraftigt ökar risken för svår covid-19) och andra astmatiker i grupp 2 (sjukdom eller tillstånd som ökar risken för svår covid-19). 

Kroniska lungsjukdomar försämrar andningskapaciteten och kan därför försvåra coronavirussjukdomen. En coronavirusinfektion kan också leda till att den kroniska lungsjukdomen försvåras.

Det att astman måste behandlas genom kortisonbehandling i form av tabletter som intas oralt kan anses vara ett tecken på dålig vårdbalans. 

Svår kronisk njursjukdom

Till gruppen hör bland annat personer med:

  • en njursjukdom som kräver dialysbehandling
  • en glomerulär sjukdom
  • en njurskada i samband med blodtryckssjukdom eller diabetes
  • annan långvarig njursvikt. 

Man vet att svår njursvikt ökar risken för allvarliga infektioner. Dessutom kan en långvarig njursjukdom också försvåras till följd av en coronavirusinfektion. När man har undersökt coronaviruspatienternas risk att hamna på sjukhus, på intensivvårdsavdelning eller avlida, har njursvikt nästan utan undantag varit vanligare just hos dem som insjuknat allvarligast. 

En dansk undersökning visade att kronisk njursjukdom tredubblade risken för sjukhusvård jämfört med en person som inte hade kronisk njursjukdom. 

Läkemedelsbehandlad typ 2-diabetes

Gruppen omfattar personer med typ 2-diabetes som kräver läkemedelsbehandling.

Man vet att högt blodsocker ökar infektionskänsligheten. Dessutom försvårar en akut infektion behandlingen av diabetes.  Typ 2-diabetes har ofta samband med fetma, som också ökar risken för allvarlig coronavirussjukdom.

Downs syndrom (vuxna)

Till gruppen hör 16 år fyllda med Downs syndrom. 

Downs syndrom förknippas med avvikelser i immunförsvarssystemet som bland annat visar sig som infektionskänslighet. Likaså kan problem orsakade av strukturfel i samband med syndromet (till exempel medfödda hjärtfel) försvåras till följd av en coronavirusinfektion.

Riskgrupp 2

Till riskgrupp 2 hör personer med följande sjukdomar eller tillstånd som ökar risken för svår covid-19 (källa THL):

Astma som kräver kontinuerlig medicinering

Till gruppen hör astmatiker som använder kontinuerlig medicinering mot sin astma och som ännu inte har vaccinerats i gruppen med svåra kroniska lungsjukdomar. 

Astma är en kronisk lungsjukdom som försämrar andningskapaciteten och som därför kan försvåra sjukdomen som orsakas av coronaviruset.

Svår hjärtsjukdom, bland annat hjärtsvikt

Till denna grupp hör bland annat patienter med:

  • hjärtsvikt
  • lung-hjärtsjukdom
  • sjukdomar i lungornas blodomlopp
  • hjärtmuskelsjukdomar
  • kranskärlssjukdom.

I gruppen ingår inte patienter med:

  • enbart förmaksflimmer som vårdas
  • enbart blodtryckssjukdom som är under kontroll
  • lindrigt klaffel.

En långvarig hjärtsjukdom kan göra det svårare att överleva en coronavirusinfektion. 

Tillstånd som stör andningen

Till gruppen hör bland annat patienter med:

  • hjärninfarkt
  • hjärnblödning
  • andningsförlamning
  • Parkinsons sjukdom
  • MS (multipel skleros)
  • CP-syndrom
  • andra förlamningssyndrom som stör andningen.

Autoimmun sjukdom som kräver läkemedelsbehandling

Till gruppen hör bland annat patienter med:

  • ankyloserande spondylit
  • ledgångsreumatism
  • ledinflammationer
  • ulcerös kolit
  • Crohns sjukdom
  • psoriasis

och som på grund av sjukdomen får läkemedelsbehandling som försvagar immunförsvaret, dvs:

  • cellgiftsbehandling
  • biologiska läkemedel
  • andra immunsuppressiva läkemedel). 

Läkemedelsbehandling som försvagar immunförsvaret och som används för behandling av en autoimmun sjukdom kan öka risken för svår coronavirussjukdom. I synnerhet behandling med glukokortikoider ökar risken för svår sjukdom. 

Svår kronisk leversjukdom

Till sjukdomar i gruppen hör bland annat patienter med

  • leversvikt
  • leverfibros
  • levercirros. 

Bland annat cirrotiska tillstånd, oberoende av orsaken, försämrar chanserna att överleva en svår infektion. 

Typ 1-diabetes eller binjureinsufficiens

Gruppen omfattar insulinbehandlad typ 1-diabetes och binjureinsufficiens. 

Sömnapné

Till gruppen hör personer med diagnostiserad medelsvår eller svår sömnapnésjukdom.

Du har medelsvår sömnapné om du har över15 andningsuppehåll eller andningsdämpningar i timmen. Du har svår sömnapné om du har över 30 andningsuppehåll eller andningsdämpningar i timmen.  

Den främsta riskfaktorn för sömnapné är övervikt. Över hälften (50–70 procent) av dem som lider av sömnapné är överviktiga. 

Det är känt att många sjukdomar som har ett samband med övervikt (bland annat kärlsjukdomar och typ 2-diabetes) ökar risken för svår coronavirussjukdom.

Psykossjukdom

Gruppen omfattar patienter med:

  • schizofreni
  • schizotypa störningar
  • vanföreställningssyndrom

oberoende av vilken medicinering som används.

Dessutom omfattar gruppen även personer som använder klozapin-medicinering till vilken som helst psykisk sjukdom. 

Klozapin är ett psykosläkemedel som försvagar immunsystemet och ökar risken för lunginflammation. 

Sjuklig fetma (BMI minst 40)

Till gruppen hör personer vars viktindex (BMI) är 40 eller högre. 

I Finland har nästan 10 procent av dem som fått intensivvård på grund av covid-19 varit sjukligt feta (BMI ≥40) medan 1,3 procent av männen och 3,0 procent av kvinnorna i befolkningen är sjukligt feta. 

Det är känt att många sjukdomar som har ett samband med övervikt (bland annat kärlsjukdomar och typ 2-diabetes) ökar risken för svår coronavirussjukdom. I en fransk undersökning av diabetiker med typ 2-diabetes som vårdats på sjukhus på grund av covid-19 ökade övervikt risken för att få respiratorbehandling eller avlida.

Gör så här när du kommer för vaccinering

Vi ber dig följa detta för att vaccineringen ska bli så säker och snabb som möjligt:

  • Kom på bokad tid och bara om du är frisk.
  • Använd munskydd eller mask.
  • Desinficera händerna när du kommer och när du går.
  • Håll avstånd till andra (mer än två meter) när du väntar.
  • Ta med FPA-kort eller annat ID-kort. Ta fram det när du väntar.
  • Klä dig så att det är lätt att komma åt din överarm.
  • Efter vaccinationen måste du vänta 15 minuter.

Anmäl ovanliga biverkningar

Du kan fortsätta leva ett normalt liv efter vaccinationen. Biverkningar är sällsynta men du kan få lindriga symtom som till exempel:

  • huvudvärk
  • led- och muskelsmärta
  • feber
  • frossa
  • trötthet
  • illamående.

Där du blivit stucken kan du få:

  • värmekänsla
  • rodnad
  • svullnad
  • smärta
  • klåda
  • hudutslag.

Symtomen försvinner vanligen inom några dagar. Du kan läsa mera om symtom i THL:s anvisningar till dig som fått coronavirusvaccin.

Om du får andra biverkningar än dessa ska du meddela hälsocentralen. De dokumenterar biverkningarna i din journal och gör en anmälan till Fimea. Du kan också själv göra en anmälan direkt till Fimea (säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedel i Finland):

    Tidtabell för coronavaccineringen

    Det här är den planerade tidtabellen för coronavaccinering på Åland:

    • prioriterade personalgrupper inom ÅHS - påbörjades 4.1.2021
    • personal inom äldreomsorgen - påbörjades 19.1.2021
    • boende i äldreomsorgens dygnetruntvård - påbörjades 19.1.2021
    • 80-plus år och deras närståendevårdare - påbörjades 30.1.2021
    •  75–79 år och deras närståendevårdare - påbörjades 20.2.2021
    • 70–75 år och deras närståendevårdare - påbörjades 2.3.2021
    • yngre än 70 år som hör till medicinsk riskgrupp 1 - påbörjades 22.2.2021
    • yngre än 70 år som hör till medicinsk riskgrupp 2 - planeras till april 2021
    • övrig befolkning - planeras våren 2021.

    Se färgdiagram som visar vaccinationstäckning för de olika grupperna härintill.

    Mera information om vaccineringen

    Läs mer om vaccinet på THL:s webbplats:

    Detaljbild av hand som håller i vaccineringsspruta - blå bakgrund med stora coronavirus.

    Så här många är vaccinerade på Åland

     
    Antal dos 1 Procent
    7 898 31,8 %
    Antal dos 2 Procent
    9 %

    Uppdaterad 3.5.2021 (uppdateras måndagar, procenten är beräknad på befolkningsmängd 24 800, dvs. vaccinationsgruppen, antal personer över 16 år skrivna på Åland)

    Så här många är vaccinerade i hela Finland (THL:s karta)

    Vaccinationstäckning på Åland
    (THL:s tabell)

    Vaccinationsläget Personal inom äldreomsorg 100 %, prioriterad personal ÅHS 100 % Boende i äldreomsorgens dygnetruntvård 100 %
    Vaccineringsläget gröna pajer för färdigtbvaccinerade grupper
    Vaccinationstäckning på Åland 3
    Publicerad 21.1.2021
    Uppdaterad 4.5.2021