Translate this page

This is a service provided by Google Translate. Please note that by using it, Ålands hälso- och sjukvård cannot guarantee the accuracy of the translation.

BUP - Barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen

Ring till BUP - Barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen
Här finns vi (visa på karta)
Doktorsvägen 1 B, ingång till vänster om huvudentrén, andra våningen.
Vi tar emot brådskande besök enligt överenskommelse.
Kontaktuppgifter

Avbokning, medicinfrågor, receptförnyelse eller rådgivning

Om du har funderingar eller behöver råd har BUP en rådgivningstelefon som du kan ringa till alla vardagar, telefonnummer 018-538 343.

Så kan vi hjälpa dig

Barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen (BUP) är en öppenvårdsmottagning för barn och unga upp till 18 år och deras familjer. Vår uppgift är att bedöma och behandla barn och unga som behöver psykiatriskt stöd eller vård.

Vi ger stöd och hjälp vid bland annat:

  • depression
  • ångesttillstånd
  • tvångstankar och tvångshandlingar
  • trauma
  • beteendestörningar, som trotssyndrom och uppförandestörning
  • ADHD
  • missbruk med psykiatrisk samsjuklighet
  • autismspektrumstörningar (samtliga)
  • psykos, mani/bipolaritet (samtliga)
  • tics och Tourettes syndrom i de fall ticsen leder till tydliga besvär
  • barn som far illa och visar allvarliga symptom eller där barnets förmåga att fungera i vardagen är allvarligt påverkat
  • vid komplicerade tillstånd med samsjuklighet samt vid självdestruktivt beteende av mer omfattande slag eller suicidrisk.

Att prata med barn och unga om krig och kriser

  • Ta barnets rädsla på allvar. Lyssna på barnets frågor. Låt barnet sätta ord på sin oro. De kan ha en helt annan bild av det som sker i Ukraina än vad vi vuxna har. Låt barnets frågor styra samtalet. De hör och ser bilder och kan i många fall känna oro. Barn har olika sätt att hantera oro. En del barn vill kanske inte tänka på krig eller hot om kring och undviker därför att prata om det.  
     
  • Svara lugnt och var konkret. Gå inte in på detaljer om barnet inte frågar. Kom ihåg att skilja på dina och barnets känslor. Överför inte din egen oro på barnet. 
     
  • Säg saker som ger barnet hopp. Försök förmedla att det är vi vuxna som har ansvar att hitta lösningar. Förklara att många i världen arbetar just nu för att få ett slut på kriget. Säg att vuxna experter inte är oroliga för att det ska bli krig i Finland. 
     
  • Försök att ta en paus från nyhetsrapporteringar. Undvik vuxendiskussioner om konflikten i Ukraina. 
     
  • Be barnet att vara försiktigt med vad det ser och hör på sociala medier. Förklara att det lätt sprids falsk information på sociala medier. Säg till barnet att fråga en vuxen i närheten om det undrar om något stämmer. 

Tips och information om hur du pratar med ditt barn om det som händer i Ukraina och världen

Här finns länkar till tips och information om hur du pratar med ditt barn om det som händer i Ukraina och världen:

Du behöver en remiss till BUP

För att komma till BUP behöver du en remiss. Remissen kan skrivas av läkare, skolhälsovårdare, psykologer eller kuratorer.

Börja därför med att kontakta hälsocentralen, barnrådgivningen, skolhälsovården eller en privat läkarmottagning för en inledande bedömning samt hjälp, stöd och rekommendationer. De skriver sedan en remiss när de bedömer att era gemensamma första insatser inte räcker och att en kontakt till BUP är nödvändig.

Remiss till BUP vid neuropsykiatriska problem

När det finns misstanke om neuropsykiatrisk problematik ska du i första hand kontakta skolpsykologen eller barnrådgivningspsykologen. Till exempel vid misstanke om ADHD, Aspergers syndrom, Tourettes syndrom, tvångssyndrom (OCD) eller andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Om ditt barn fortsätter att ha stora svårigheter även efter de insatser som skol- eller barnrådgivningspsykologen rekommenderar remitterar den utredande psykologen er vidare till BUP för fördjupad utredning och behandling.

Innan skolan skriver en remiss till BUP gör de först en egen kartläggning ur ett pedagogiskt, psykologiskt och socialt perspektiv. I den utvärderar och redovisar de också de insatser man hittills har gjort.

Remiss till BUP vid psykisk ohälsa

Vid psykisk ohälsa ska du i första hand vända dig till barnrådgivningen eller hälsocentralen. Du kan också kontakta elev- eller studerandehälsovården, som arbetar med psykisk hälsa och välmående utgående från inlärning och vardagen i skolan. Till exempel skolpsykologer, kuratorer eller skolhälsovårdare.

Det finns också privata aktörer inom sjukvården på Åland, som kan göra de första insatserna inom sin verksamhet. Om dessa inte räcker till remitterar de dig vidare till BUP.

Du kan också ta hjälp av verktyget på Mieltenterveystalo/Psykporten för Unga för att få en egen uppfattning om hur allvarliga svårigheterna är.

Vart ska man vända sig vid osämja i familjen?

Vid svåra hemförhållanden och osämja i familjen ska du vända dig till socialvården i den kommun du bor i. Du kan också kontakta Folkhälsans familjerådgivning.

Får alla som har en remiss komma till BUP?

När vi på BUP bedömer och prioriterar remisser tar vi i varje enskilt fall hänsyn till vilken typ av problem det handlar om och hur allvarlig situationen är. Vi beaktar också vilket stöd man får från människor runt omkring och väger in hur stor risken är att svårigheterna blir värre om man får vänta.

Ibland hänvisar vi dig till barnrådgivningen, skolhälsovården, studerandehälsan, familjerådgivningen eller barnskyddet om vi bedömer att de har bättre möjligheter att ge stöd och hjälp. Det händer också när det gäller svårigheter som de har bättre möjligheter att behandla. Till exempel vid:

  • sömnstörningar utan samtidig psykiatrisk sjukdom
  • skolvägran utan samtidig psykiatrisk sjukdom (t.ex. skolvägran på grund av av mobbning eller familjeproblem)
  • drogscreening/motsvarande för barn och ungdomar utan annan psykiatrisk sjukdom
  • oavsiktlig förgiftning
  • läkarbedömning vid akuta omhändertaganden av socialtjänsten och barnet inte har en känd eller uppenbar psykiatrisk sjukdom
  • relations- och utvecklingskriser utan samtidig psykiatrisk sjukdom
  • normala sorgereaktioner/krisreaktioner
  • familjeproblem utan psykiatrisk diagnos, "uppfostringsproblematik"
  • social problematik, vårdnadstvister
  • normbrytande beteende (om det inte är ett trotssyndrom eller uppförandestörning)
  • inlärningssvårigheter.

Bra att veta inför ditt förstagångsbesök

Vi erbjuder en tid för ett eller två förstagångsbesök om svårigheterna är så stora att de bör behandlas via BUP. Räkna med att besöket tar ca 45-90 minuter.

Oftast besöker barnet oss tillsammans med sina föräldrar, men ibland gör unga och föräldrar enskilda besök. Under besöket kartlägger vi den aktuella situationen och viktiga bakgrundsfakta. Vi ställer bland annat frågor om:

  • de aktuella svårigheterna
  • hur länge de har pågått
  • vad man har försökt göra för att åtgärda dem
  • barnets styrkor
  • hem- och skolförhållanden o.s.v.

Ibland skickar vi med ett skattningsformulär tillsammans med kallelsen till förstagångsbesöket, som du fyller i och returnerar i god tid innan besöket. Vi använder skattningsformuläret för att samla in information från hem, skola och daghem.

Vi har tystnadsplikt, men när ett barn far illa har vi lagstadgad skyldighet att anmäla detta till de sociala myndigheterna.

När är det dags för behandling?

Din fortsatta kontakt med BUP varierar sen i längd och omfattning. Ibland räcker det med ett eller några besök, ibland behöver vi hålla en längre kontakt. Om det finns behov för längre terapier eller utredningar är det i vissa fall också väntetid innan behandlingen kan börja.

Efter en eventuell utredning och när behandlingen börjar blir ni kallade till ett nytt möte med BUP. Då tar vi tillsammans fram en individuell vårdplan, där till exempel målet med behandlingen ingår.

Behandlingen fortsätter sen enligt den individuella vårdplanen, som vi tillsammans utvärderar regelbundet. En stor del av behandlingen gör vi också i samarbete med ert nätverk, där familj, daghem, skola och barnskyddet ingår.

Vi som jobbar här

På BUP jobbar barn- och ungdomspsykiatriker, psykologer, socialkurator, sjukskötare, psykoterapeuter och sekreterare. Vi jobbar även i nära samarbete med ergoterapeuter.

BUP tillhör också BUF-teamet, som utreder barn med nedsatt funktionsförmåga (fysiskt, psykiskt, kommunikativt eller intellektuellt).

Länkar till mer information

Christian Johansson

Klinikchef
Barn- och ungdomskliniken

Camilla Winberg

Avdelningschef
Barn- och ungdomskliniken, BUP
piller

Behöver du förnya ett recept?

På Mina Kanta-sidor kan du begära att få förnya ett recept.

Det går att begära förnyelse även på ÅHS. Antingen vid planerade läkarbesök (specialsjukvården förnyar dock endast recept som skrivits ut vid respektive specialistmottagning) eller genom att ringa hälsocentralen.

Du kan också göra en förnyelsebegäran av recept via apoteken.

Barn under 10 år

Om receptet gäller ett barn under 10 år gör du en förnyelsebegäran för receptet via Mina Kanta-sidor med dina egna koder. Om ditt barn har fyllt 10 år är du välkommen att ringa oss på barn- och ungdomsmottagningen.

Patient som träffar sin läkare via videobesök

Är ditt nästa besök ett videobesök?

Videobesök är smidigt i många situationer som inte kräver en fysisk undersökning. 

Om du i samband med videobesöket bedöms vara i behov av ytterligare undersökning, provtagning eller uppföljning får du tid för ett fysiskt besök.

Kom ihåg att avboka din tid om du får förhinder! 

Eftersom det är många som söker vår hjälp är det viktigt att du respekterar de tider ni får. Om tiden inte passar eller om du får förhinder är det viktigt att du meddelar oss i så god tid som möjligt.

Om du ringer utanför telefontiderna kan du avboka via växeln/TeleQ.

Flera uteblivna besök kan också leda till att kontakten till BUP avslutas.

Publicerad
Uppdaterad