Så kan vi hjälpa dig

Vi ger stöd och uppmuntran till föräldrar under barnets första år. Till oss är alla bebisar och små barn välkomna, från nyfödda till 6-åringar som ännu inte börjat skolan.

På barnrådgivningen gör vi:

  • hälsogranskningar
  • bedömningar av barnens tillväxt och utveckling
  • syn- och hörselkontroller (redan på BB-avdelningen görs hörseltest)
  • vaccinationer enligt nationella vaccinationsprogrammet

Vi följer aktivt med i språkutvecklingen, diskuterar kring kost och ger kostrekommendationer. I samarbete med BB-avdelningen erbjuder vi även amningsrådgivning.

Du är alltid välkommen att vända dig till oss för rådgivning i åldrarna 0-6 år. Vi erbjuder rådgivning både under ditt besök och per telefon. Kontakta hälsocentralen vid sjukdom.

Vårt mål är att hjälpa barnen så tidigt som möjligt. 

Tandvård

I samarbete med ÅHS tandvårdsenhet ger vi förebyggande och behandlande tandvård. När det gäller familjens första barn blir barn under 3 år erbjudna besök till profylax-tandskötare när barnet är 6-8 mån samt vid  2 års ålder. För familjer med fler barn är det ett besök vid 2 år.

Besöket bokar du själv hos ÅHS tandvård.

Kontaktuppgifter får du vid besök på barnrådgivningen eller från tandvårdens egna sidor. 

•    vid 4 år: tandläkarbesök
•    vid 3 år och 5 år: tandskötare eller munhygienist
•    vid 6 år: tandläkare.

Tandskötare eller mun/tandhygienist kallar barn i olika åldersgrupper till mottagning hos barnrådgivningen, men du kan också själv höra av dig om du tycker att det dröjer. Övriga tandvårdsbesök gör du på ÅHS tandvårdsklinik.

Psykologen vid barnrådgivningen

Vår psykolog vid barnrådgivningen tar emot barn under skolåldern (0-6 år) och deras familjer. Syftet är att stöda barnets utveckling och stärka föräldrarnas kraftresurser.

Vår målsättning är att erbjuda stöd så tidigt som möjligt till barnet och familjen i er vardag.

Läs mer om psykologen vid barnrådgivningen

Bra att veta inför ditt besök

Ta hänsyn till andra barn och familjer och kom kom inte till oss om ditt barn eller du själv har en smittsam sjukdom som till exempel vattkoppor.

Kom ihåg att ta med barnrådgivningskortet vid varje besök.

Är ni nyinflyttade?

Kom i så fall in till oss och lämna in barnets papper innan ert bokade besök. Då gör vi en ny journal och ser vad som är aktuellt för just ert barn. Samtidigt kan vi beställa kompletterande uppgifter från den barnavårdscentral som ni har gått till tidigare. Tänk på att det kräver skriftligt godkännande från minst en av föräldrarna.

Vi har en viss möjlighet till telefontolk. Kontakta oss i så fall innan ert bokade besök.

Patientinformation

Allmän information

Basprogram för barnrådgivning

Inskrivning vid ca 2 veckors ålder utförs av hälsovårdare

  • familjens mående, pappans möjligheter att delta och stöda, sociala nätverk
  • vikt, längd, huvudomkrets, fontanell
  • navel och hudstatus
  • ögon, munstatus
  • reflexer

Rekommendationer: D3 vitamin från 2 veckors ålder till 18 år

Besök vid 1 månads ålder/hembesök till förstföderskor eller vid behov av hälsovårdare

  • vikt, längd, huvudomkrets, fontanell
  • navel och hudstatus
  • ögon, munstatus
  • reflexer
  • samspelet mellan föräldrar‐barn
  • barnets nutrition
  • familjens levnadsvanor
  • genomgång av vaccinationsprogrammet

Besök vid 6 veckor till hälsovårdare och läkare

  • vikt, längd, huvudomkrets, fontanell
  • navel och hudstatus
  • ögon, munstatus
  • reflexer
  • familjens mående
  • EPDS-blanketten ges ut

Besök vid 2 månader till hälsovårdare

  • vikt, längd, huvudomkrets, fontanell
  • hudstatus
  • reflexer, nutrition 2 

Besök vid 3 månader till hälsovårdare

  • tillväxt, vikt, längd huvudomkrets, fontanellen
  • utveckling, samspel, ögonkontakt, familjens mående
  • sömn/nutrition

Besök vid 4 månader till hälsovårdare och läkare

  • tillväxt, vikt, längd huvudomkrets, fontanellen
  • barnets utveckling, samspel, ögonkontakt, familjens mående
  • uppföljning av barnets nutrition

Besök vid 5 månader till hälsovårdare

  • barnets tillväxt, utveckling, nutrition
  • familjens mående

Besök vid 6 månader till hälsovårdare

  • tillväxten och nutrition
  • tandinfo

Besök vid 7 månader vid behov till hälsovårdare

Besök vid 8 månaders ålder till hälsovårdare och läkare

  • tillväxt
  • finmotorik
  • hörsel med miniaudiometer
  • skyddsreflexer
  • information om olycksförebyggande

Besök vid 9–11 månaders ålder till hälsovårdare vid behov

Besök till hälsovårdare vid 1 år

  • tillväxt, nutrition, utveckling, sömn

Besök till hälsovårdare och läkare vid 1½ år

  • tillväxt, utveckling, sömn, nutrition

Besök till hälsovårdare vid 2 år

  • tillväxt, utveckling, sömn, nutrition 3

Besök till hälsovårdare vid 3 år

  • tillväxt, utveckling, sömn, nutrition
  • syntest
  • åldersenligt tal
  • diskussion om tv, video, dator tittande
  • diskussion om napp/användandet av nappflaska

Besök till hälsovårdare och läkare vid 4 år, separata besök

  • tillväxt, utveckling, sömn, nutrition
  • syn, tal

Frågeformulären till föräldrarna och dagvården inför 4 års‐besöket kan du skriva ut från ÅHS hemsida, www.ahs.ax.

Besök till hälsovårdare vid 5 år

  • tillväxt, sömn, nutrition, utveckling
  • syn, hörsel
  • talscreening

Besök till hälsovårdare vid 6 år

  • tillväxt, sömn, nutrition, utveckling
  • syn, hörsel vid behov

Överföring till skolhälsovården

Vaccination sker enligt det nationella vaccinationsprogrammet som THL ger ut.

Vänligen observera att all vaccinering är frivillig och att programmet kan variera utifrån familjernas behov och barnets medverkande.

Information om ljudet R

Var bildas R-ljudet?

R-ljudet bildas med tungan uppe i munnen bakom framtänderna. Där vibrerar tungan när man säger R. Här bildas även ljuden D, T, L och N.

Det finns olika typer av R-ljud i svenskan. På Åland låter R mest som om ett bi skulle surra bakom framtänderna. På fastlandet rullar tungspetsen. Båda sätt att säga är rätt. Det är vanligt att 5-6 åringar ännu inte kan säga R.

För att GÖRA måste man HÖRA

Om barnet inte uppfattar att det finns en skillnad mellan hur R låter i förhållande till L eller J så är det svårt att producera R. Barnet måste uppfatta skillnaden mellan ljuden, till exempel ros- juice (jos) och rök-lök.

Lyssna gärna runt hemma om ni hittar ord som börjar på R (inga krav på att barnet ska säga R utan bara upptäcka ljudet).

Smidig tunga

Barnet måsta bli medveten om sin tunga/mun samt vilka olika rörelser tungan kan göra. Genom att leka med tungan kan rörlighet, smidighet och snabbhet tränas. Av alla rörelser är den som sträcker tungspetsen uppåt bakom tänderna viktigast att träna.

Lek gärna med stavelserna DE/DA/DI/DO eftersom D styr tungan till rätt plats i munnen. Försök säga stavelserna snabbare och snabbare.

Lek in R i orden

När barnet kan höra skillnad mellan R och L/J samt hittat stället bakom framtänderna med sin tunga så kan man börja leka in R i orden. Ofta går det lättast i början genom att surra som ett bi, till exempel ZZZ-os.

Ni kan gå på upptäcksfärd hemma och lyssna ut vilka ord som börjar på R. Det är viktigt att inte forcera utan lek på barnets villkor. Då munmotoriska förutsättningarna för att säga R finns så brukar R-ljudet utvecklas.

Sjukdomar

Sjuka barn i dagvården

Små barn drabbas ofta av infektionssjukdomar. Sjuka barn ska inte föras till dagvård. Barnet behöver tillräcklig tid för återhämtning efter att ha varit sjukt.

Barn behöver vila för att bli friska, och smittsamma sjukdomar kan också vara farliga för andra. 

När febern har gått ner betyder det inte automatiskt att barnet skulle orka delta i det normala dagsprogrammet på dagis under en hel dag.

Vårdnadshavaren ska anmäla till daghemmet när barnet är sjukt. Om barnet insjuknar under dagen meddelar daghemmet vårdnadshavaren.

Riktlinjer gällande vissa sjukdomar

De angivna frånvarotiderna är riktgivande minimitider. Det avgörande är hur barnet mår. Läkare kan också, beroende på omständigheterna, rekommendera frånvarotider som avviker från tabellen.

Sjukdomstid = den tid som barnet på grund av sin sjukdom inte kan delta i daghemmets normala verksamhet

Hosta, förkylning, bronkit

  • Smittväg: Sekret från näsa och svalg
  • Inkubationstid: 1-3 dagar
  • Symtom: Trötthet, snuva, hosta, halsont, feber
  • Rekommenderad frånvaro: Sjukdomstiden.

Öroninflammation

  • Smittväg: Sekret från näsa, svalg och öron
  • Inkubationstid: 
  • Symtom: Öronvärk, förkylning, hosta, rinnande öra
  • Rekommenderad frånvaro: Sjukdomstiden.

Diarré, uppkastningar

  • Smittväg: Sekret från näsa, svalg och avföring
  • Inkubationstid: 1-3 dagar
  • Symtom: Trötthet, nedsatt aptit, uppkastningar, magbesvär, diarré. Ofta även feber.
  • Rekommenderad frånvaro: Sjukdomstiden samt minst 48 timmar efter symtomfrihet. Vid Salmonella, shigella och EHEC – frånvaro enligt läkares rekommendation.

Ögoninflammation, orsakad av virus 

  • Smittväg: Sekret från ögon, näsa och svalg
  • Inkubationstid: 1-3 dagar
  • Symtom: Röda, rinnande ögon i samband med förkylning
  • Rekommenderad frånvaro: Sjukdomstiden.

Ögoninflammation, bakteriell (mindre vanlig) 

  • Smittväg: Sekret från ögon, näsa och svalg
  • Inkubationstid: 1-3 dagar
  • Symtom: Röda, rinnande och variga ögon
  • Rekommenderad frånvaro: 24 h efter påbörjad behandling.

Impetigo (svinkoppor)

  • Smittväg: Sårsekret
  • Inkubationstid: 1-3 dagar
  • Symtom: Hudutslag, som sprider sig lätt och snabbt blir variga och skorviga.
  • Rekommenderad frånvaro: Tills utslagen börjat torka. (24 timmar efter påbörjad behandling med tabletter, 48 timmar efter lokal antibiotikabehandling )

Streptokocktonsillit och scharlakansfeber

  • Smittväg: Sekret från näsa och svalg
  • Inkubationstid: 1-5 dagar
  • Symtom: Halsont, svullna lymfkörtlar, feber, illamående, hudutslag.
  • Rekommenderad frånvaro: Sjukdomstiden. Minst 24 h efter påbörjad behandling.

Vattkoppor

  • Smittväg: Sekret från näsa och svalg och koppor
  • Inkubationstid: 10-20 dagar
  • Symtom: Feber, utslag som bildar blåsor och sedan torkar. 
  • Rekommenderad frånvaro: Tills kopporna torkat; vanligen 5-6 dygn sedan utslagen börjat.

Parvovirusinfektion (”femte sjukan”)

  • Smittväg: Sekret från näsa och svalg
  • Inkubationstid: 6-16 dagar
  • Symtom: Feber, rodnad på kinderna, utslag på kroppen, ledbesvär. Hos gravida kan infektion leda till missfall.
  • Rekommenderad frånvaro: Sjukdomstiden. Smittar inte mer när utslagen uppstått.

Höstblåsor (enterovirus, "handfot-, och munsjuka")

  • Smittväg: Sekret från näsa och svalg, avföring
  • Inkubationstid: 2-7 dagar
  • Symtom: Feber, ibland utslag. Blåsor på handflator och fotsulor
  • Rekommenderad frånvaro: Sjukdomstiden.

Springmask

  • Smittväg: Maskägg i avföringen
  • Inkubationstid: 2-3 veckor
  • Symtom: Klåda vid ändtarmen, särskilt på kvällen
  • Rekommenderad frånvaro: Under behandlingen.

Huvudlöss

  • Smittväg: Kontakt med levande löss
  • Inkubationstid: 1-2 dagar
  • Symtom: Klåda, gnetter, ibland symtomfri. Vanlig fyndplats bakom öronen och i nackgropen.
  • Rekommenderad frånvaro: Under behandlingen.

Skabb

  • Smittväg: Kontaktsmitta
  • Inkubationstid: cirka 1 månad
  • Symtom: Kliande utslag, hudinfektioner, skabbgångar till exempel mellan fingrarna
  • Rekommenderad frånvaro: Under behandlingen

Mollusker

  • Smittväg: Kontaktsmitta
  • Inkubationstid: 
  • Symtom: 2-6 mm vårtor, med degaktigt innehåll. Infekteras lätt.
  • Rekommenderad frånvaro: Frånvaro behövs inte.

Kikhosta

  • Smittväg: Sekret från näsa och svalg
  • Inkubationstid: 1-3 veckor
  • Symtom: Hosta, hostattacker, kikningar, kräkningar
  • Rekommenderad frånvaro: Enligt läkares rekommendation

Hepatit

  • Smittväg: Blodsmitta
  • Inkubationstid: 1-6 månader
  • Symtom: Magbesvär, feber, nedsatt aptit, gulhet. Många symtomfria.
  • Rekommenderad frånvaro: Enligt läkares rekommendation

Hiv

  • Smittväg: Blodsmitta
  • Inkubationstid: 
  • Symtom: 
  • Rekommenderad frånvaro: Enligt läkares rekommendation

MRSA-bärare

  • Smittväg: Kontaktsmitta
  • Inkubationstid: 
  • Symtom: Symtomfri
  • Rekommenderad frånvaro: Frånvaro behövs inte.

Källor: Riktlinjer från Läkarsällskapet Duodecim samt Åbo stad; Social- och hälsovårdsväsendet.

Impetigo (svinkoppor)

Impetigo, även kallat för svinkoppor, är en bakterie som är en väldigt smittsam hudinfektion. Den drabbar oftast barn 0-12 år, men den kan smittas till vuxna.

Orsak

Svinkoppor orsakas av bakterier, som antingen kan vara streptokocker eller stafylokocker. Dessa bakterier smittas både genom direkt och indirekt kontakt. Bakterierna får lättare fäste i redan irriterad eller i fuktig hud.

Det tar 2-3 dygn från det att du har blivit smittad till dess att symptomen bryter ut.

Symptom

Svinkoppor börjar som en liten röd prick, oftast kliande. Den blir sedan en blåsa med var i som till slut spricker och det blir honungsfärgade skorpor på huden. Oftast känner du dig pigg och frisk trots utslagen.

Det är vanligast att få svinkoppor i ansiktet, till exempel runt munnen, näsvingarna eller bakom öronen. Men det kan också uppkomma på andra ställen på kroppen, till exempel fingrarna, armarna eller överkroppen.

Behandling

Tvätta utslagen noggrant med tvål och vatten både morgon och kväll. Genom att klapptorka med en engångshandduk torkar man ut svinkopporna och risken för spridning minskar.

Du kan också torka med desinfektionsmedel på svinkopporna, det hjälper att torka ut infektionen samt hjälper till att läka. Desinfektionsmedel finns att köpa på apoteket.

  • både vuxna och barn ska använda engångshanddukar
  • byt kläder varje dag
  • om utslagen sitter i ansiktet är det också bra att byta örngott dagligen. Tvätta kläder och sängkläder i minst 60 grader.
  • försök att få barnet att undvika att klia eller ta på såren
  • klipp naglarna på barnet så att de är lättare att hålla rena samtidigt som det blir svårare att riva i såren
  • torka av dörrhandtag och allt annat som man tar i med händerna. Tvätta leksaker och kramdjur om det är möjligt.

Ta kontakt med hälsocentralen om svinkopporna inte läker/försvinner efter en vecka eller vid feber och/eller svullna körtlar på halsen. Här kan du få antibiotika utskrivet. Antibiotika får du antingen i form av en salva eller tabletter.

Huvudlöss

Lusen är två till tre millimeter lång. Lusen kan ha olika färger, vanligtvis grå nästan genomskinlig, brun eller svart, men efter en måltid kan den vara röd.

Den är platt och vinglös. Lusen har tre par kloliknande ben som den klamrar sig fast på hårstråna med.

Huvudlusen lever av människans blod och finns bara i hår och hårbotten. Om den kommer utanför huvudet kan den leva högst två dygn. 

Hur sprider sig löss?

Huvudlöss förflyttar sig genom att krypa runt bland hårstråna. De kan inte flyga eller hoppa. De kan varken orsaka eller sprida sjukdomar.

Lusen förökar sig genom att honan lägger ägg, så kallade gnetter. Äggen är ungefär en millimeter långa och gulvita och fastnar på hårstråna nära hårbotten.

Att få löss har inget med dålig hygien att göra, lössen trivs lika bra i rent, nytvättat hår. Lössen lever av blod som de suger ut från huvudet och inte av smuts.

Huvudlöss sprids vanligen genom nära kontakt huvud mot huvud. Eftersom lusen kan överleva upp till två dygn utanför hårbotten kan man inte utesluta spridning via kammar, borstar, hårspännen, rid- och cykelhjälmar eller mössor som de senaste timmarna använts av en person med löss. Däremot sprids löss inte via leksaker.

Rengör alltid de föremål som kan ha varit i kontakt med löss eller lägg dem i frysen ett dygn. I samband med behandlingen av lössen rekommenderas att även byta sänglinne. Barnen bör uppmanas att inte i onödan låna varandras mössor, kammar och dylikt.

Hur upptäcker man lössen?

Svart puder, liknande pulver på kudden eller kragen, kan vara lusens avföring och ett tecken på löss. Man kan hitta lusägg i håret – lusäggen är ofta lättare att se än själva lusen.

Det bästa sättet att ta reda på om man har löss är att försöka se levande löss och ägg nära hårbotten. Kamma noga igenom håret med en speciell luskam över ett vitt papper. Lössen ramlar då ner på pappret och man kan ofta se dem med blotta öga eller med hjälp av ett förstoringsglas.

Hur behandlar man löss?

Om behandlingen ska lyckas är det viktigt att alla i den drabbade personens omgivning undersökt, både familj samt dagis- och skolkamrater.  Det är viktigt att den som har löss får behandling med till exempel:

  • Paranix (schampo inklusive en tillhörande luskam/Paranix sensitive/Paranix spray)
  • Hedrin (Hedrin once/ -lösning/ -treat & go mousse)
  • Linicin (Linicin 15min solution inklusive luskam/ Linicin 10min schampo/ Linicin Prevent spray som förebygger i lustider
  • Licener schampo inklusive luskam.

Läs alltid noggrant igenom bipacksedeln för det köpta preparatet och följ anvisningarna.

Lössen dör inte omedelbart därför bör man kamma igenom håret med en luskam morgon och kväll i cirka 2 veckor för att vara säker på att det inte kommer några nya löss eller ägg.

Lusäggen (gnetter) kan överleva schamponeringen.

Efter den första behandlingen är gjord kan barnet återigen gå till daghem eller skola.

Meddela alltid daghemspersonal, klasslärare eller skolhälsovårdare vid upptäckt av löss i ert hem.

Det viktigaste är att ha tålamod under en lusbehandling!

Mollusker

Mollusker orsakas av ett virus och är helt ofarligt. De är små hudfärgade eller lite rosaaktiga knottror som sticker upp ovanför huden. Molluskerna är cirka 3-5 mm stora och kan ha en liten grop mitt i.

När man har haft mollusker sägs det att man ska vara immun mot dem.

Symptom

Hos barn är de vanligaste områdena att få mollusker på:

  • magen
  • armarna
  • ansiktet
  • nacken .

Det är väldigt olika på hur många mollusker man får. Vissa får bara några stycken medan andra kan få många.

Molluskerna försvinner av sig själv. Tiden är olika hur länge man har dem, allt från några månader till ett par år.

Behandling

Molluskerna behandlas inte, utan så länge man inte har några bekymmer av molluskerna ska man låta dem vara tills de läker av sig själva. Just innan de försvinner kan de bli röda och lite irriterade för att sedan spricka.

Ifall barnet börjar klia på sina mollusker är ett bra tips att klippa naglarna korta för att undvika sår och infektioner.

Man kan ta bort mollusker ifall de sitter på ett olämpligt ställe som till exempel i ansikte. Blir molluskerna infekterade kan man kontakta hälsovårdaren.

Mollusker smittar från hud-hud eller om man till exempel delar handduk. De är även smittsamma när kopporna spricker och barn tar på varandra vid lek.

Barn behöver inte vara hemma från daghem eller skola.

Springmask

Springmask är en ofarlig tarmparasit som gör att det börjar klia i stjärten på grund av infektionen springmasken skapar.

Springmask är vanligast hos barn, men förekommer även hos vuxna.

Springmasken lever i tarmen och är som mest aktiv nattetid.

Utseende

Maskarna är vita, trådtunna och centimeterlånga. Man kan se dem vid ändtarmsöppningen och ibland i avföringen. Det är lättast att upptäcka dem nattetid.

Man kan upptäcka springmask hos barnet genom att titta runt ändtarmsöppningen. 

Symptom på springmask

Symptom på springmask är oftast intensiv klåda i stjärten, kring ändtarmsöppningen. Barn kan också få svårt att somna och sover dåligt.

Klådan är intensiv, framför allt på kvällen och natten. Det beror på att masken ofta blir mer aktiv när barnet ligger stilla i sängvärmen.

Hos flickor kan springmask även förorsaka klåda i slidöppningen och gör då att slemhinnan i slidan blir röd, svullen och irriterad. 

Smittan sprids via äggen

Springmask finns naturligt i vår miljö, och finns ofta i damm och textilier. De sprids bland annat via;

  • fingerkontakt
  • leksaker
  • underkläder
  • sängkläder
  • handdukar.

Springmask kan inte leva hos djur, men de kan finnas i djurs päls och spridas den vägen.

Äggen kan överleva minst ett par veckor utanför människokroppen. Barn återinfekteras ofta av sina egna maskars ägg, till exempel om de sätter fingrarna i munnen efter att tidigare ha kliat sig i stjärten.

Egenvård

Om ditt barn får springmask, behöver du normalt sett inte söka vård.

Springmasken är ofarlig, men obehaglig och bör därför behandlas.

Behandling

Springmask behandlas med ett receptfritt preparat, Pyrvin, som finns som tabletter. Pyrvin dödar maskar och larver, men äggen påverkas inte. Därför behöver upprepa behandlingen en gång till efter två till tre veckor för att
säkert bli av med masken.

Man ska inte börja behandlingen utan att verkligen ha sett maskar, eftersom klåda i ändtarmen kan ha andra orsaker.

För att säkert bli av med springmasken, och få död på äggen, ska man vara extra noggrann med att tvätta sig och hålla rent under den två veckor långa behandlingstiden.

Ofta är hela familjen smittade och då ska alla behandlas samma dag.

Goda råd om springmask

  • tvätta händerna efter toalettbesök, samt före och efter maten
  • ät inte mat i sovrummet
  • använd flytande tvål och egen handduk
  • håll naglarna kortklippta
  • duscha stjärten varje dag
  • byt underkläder och pyjamas varje dag
  • byta sängkläder ofta
  • städa badrum och sovrum varje dag.

Barnet kan vara i skolan under tiden som behandlingen pågår.

Vinterkräksjuka

Med vintern och kallare tider följer även vissa virus, influensor och sjukdomar, till exempel vinterkräksjuka. Vinterkräksjuka orsakas av ett så kallat norovirus.

Norovirus hör till gruppen calicivirus vilka är de virus som oftast orsakar magsjuka hos vuxna. De orsakar också i betydande grad magsjuka hos barn. (Inkubationstid 12-48 timmar).

Norovirus utsöndras i stora mängder i en insjuknad persons avföring. Virusen smittar mycket lätt och smittan kan ske direkt från en person till en annan, alternativt via vatten eller livsmedel som är kontaminerade med virus.

Smittan kan också spridas via kontaminerade beröringsytor. Aerosolsmitta vid kräkningar är också möjlig.

Någon läkemedelsbehandling mot norovirusinfektioner finns inte. Sjukdomen är vanligen lindrig och går snabbt över.

Symptom

  • mag-/buksmärta
  • illamående åtföljt av kräkningar
  • diarré
  • feber.

Hur kan smitta förebyggas?

  • Tvätta händerna noggrant, i synnerhet efter toalettbesök och före måltider och matlagning.
  • Skölj grönsaker och frukter väl och undvik att äta råa musslor och ostron.
  • Rengör omsorgsfullt och desinficera ytor som kan ha kontaminerats med virus med ett klorhaltigt rengöringsmedel, speciellt gemensamma toaletter i hemmet.
  • Byt genast nedsmutsade kläder och sängkläder och tvätta dem i hett vatten.
  • Viruset kan också smitta efter att det värsta är över, därför bör man stanna hemma från arbetsplatsen/skolan åtminstone två dygn (48 timmar) efter att symtomen upphört. Det är viktigt för att förhindra smittospridning.

Vila och vätska är viktigt!

Vårtor

Vårtor orsakas av virus och är vanligast hos barn i skolåldern. De sitter oftast på händer och fötter. Vårtor är ofarliga och försvinner oftast av sig själv, även om det ibland kan ta flera år. 

Fotvårta (verruca plantaris)

Fotvårtor växer bara på undersidan av foten. Till utseendet kan de vara grova, utbuktande, svampaktiga och/eller fjälliga.

Fotvårtor är bruna eller gråaktiga med en eller flera svarta små prickar i mitten. Dessa små svarta prickar, stora som nålspetsar, syns ibland på ytan men är oftast försänkta i mitten av vårtan. Ett bra sätt att skilja en vårta från en valk/förtjockad hud är just att leta efter dessa prickar.

Vårtorna växer vanligtvis på de mest belastande delarna av foten; hälen och trampdynan.

Vanlig vårta (verruca vulgaris)

Vanliga vårtor är smärtfria och godartade svulster som består av en hård kärna av hud. Ibland brukar man säga att vårtor har en blomkålsliknande form. Vårtor kan vara runda eller oregelbundna i formen, platta eller utåtstickande och kan bli stora som en ärta. De kan vara grå, bruna eller ha olika vita nyanser.

Vanliga vårtor uppstår vanligen på fingrarna, runt naglarna och på ovansidan av handen, men kan även förekomma på knän, i ansikte.

Smitta

Vårtor smittar både genom direkt hudkontakt och genom fuktiga handdukar eller via våta golv i duschar och omklädningsrum. Det tar en till sex månader från det att man smittas till att man får en vårta.

Vissa är mer mottagliga än andra för att smittas med vårtor. Vårtor smittar inte via blod.

Egenvård

Det finns olika typer av vårtmedel att köpa på apotek. Följ bruksanvisningarna noga. Ha tålamod, behandlingen tar oftast flera månader.

Det finns ingen behandling som med absolut säkerhet tar bort vårtan. Även om man till synes får bort vårtan helt och hållet kan en ny vårta utvecklas i området där den gamla har suttit. Med tålamod försvinner de flesta vårtor av sig självt inom 1-10 år, oftast inom 1-2 år.

Vårtmedel som finns att köpa på apotek

  • SyylEnd (Vårtfri) - lösning som torkar vårtan och stöter bort den
  • Veruxin- lösning och gel
  • Wartner- fryser bort vårtan
  • Cornina- plåster från Hansaplast.

Du kan även prova använda silvertejp; klipp en bit tejp och lägg över vårtan, när tejpen börjar lossna avlägsnar du tejpen, filar vårtan och lägger på en ny tejp.

Kost

D-vitaminpreparat för barn, gravida och ammande kvinnor

Här kan du läsa mer om rekommendationer för användningen av D-vitaminpreparat för barn, gravida och ammande kvinnor.

Uppdatering av rekommendationerna

Statens näringsdelegation (VRN) har tillsammans med Institutet för hälsa- och välfärd (THL) uppdaterat rekommendationen för D-vitaminpreparat till spädbarn.

Förändringarna beror på att D-vitaminhalterna i modersmjölksersättningar och tillskottsnäring (gröt och välling) ändrats på det sätt som EU-författningarna (2016/127) förutsätter (fr.o.m. hösten 2018). Modersmjölksersättning och tillskottsnäring ska överensstämma med den nya förordningen senast i juni 2020.

För 2-18-åringar och gravida och/eller ammande kvinnor gäller samma rekommendation som tidigare, se lista nedan.

D-vitamin är viktigt för uppbyggnaden av skelettet. Vitaminet är fettlösligt och det behövs vid ben- och tandbildningen. En del av D-vitaminkällorna är fet fisk, vitaminiserade mjölkprodukter samt margariner och vegetabiliska matfetter.

Barn under 2 år

Från och med 2 veckors ålder ges ett D-vitamintillskott dagligen året om. För spädbarn rekommenderas preparat i form av D-droppar för att den rekommenderade mängden tillförlitligt ska kunna doseras. D-sprayer och liknande preparat rekommenderas inte eftersom doseringen blir osäker.

Rekommenderat intag av D-vitaminpreparat för spädbarn:

  • Helammat barn och barn som får modersmjölkersättning/tillskottsnäring i mängder som understiger 500 ml/dygn*
    - 10 µg/dygn
    - Antal droppar: 5
     
  • Barn som dagligen får 500–800 ml modersmjölksersättning/tillskottsnäring*
    6 µg/dygn
    - Antal droppar: 3
     
  • Barn som dagligen får mer än 800 ml modersmjölksersättning/ tillskottsnäring*
    2 µg/dygn
    - Antal droppar: 1

* I mängden modersmjölksersättning/tillskottsnäring inräknas D-vitaminberikad barnvälling och -gröt.

2-18 åringar

Doseringen är 10 µg (400 IE) D-vitamin per dygn året runt. Det är tryggt att använda vitaminpreparat vid sidan av vitaminberikade mjölkprodukter och fetter. Det finns ingen risk för överkonsumtion av D-vitamin då man äter normal kost. 

Undantag utgör sådana produkter som vitaminberikats mycket rikligt, till exempel D-vitaminberikade mjölkprodukter med 2 µg/100ml. Mycket riklig användning av dessa produkter regelbundet leder till överkonsumtion av D-vitamin.

Gravida och/eller ammande kvinnor

Doseringen är 10 µg (400 IE) D-vitamin per dygn året runt.

Läkarintyg för specialkost i skolor och dagvård

Just nu har åländska skolor och daghem mycket olika rutiner gällande barns specialkost. Av medicinska orsaker finns det sällan skäl att begränsa ett barns diet.

Det nationella allergiprogrammet i Finland 2008-2018 har som målsättning att öka toleransen mot allergener. Att utsätta sig för allergener i små mängder kan lindra allergier. I stället för att fokusera på allergierna är det bättre att fokusera på det man tolererar. Inom ÅHS strävar vi efter att arbeta i samma riktning som det nationella allergiprogrammet.

ÅHS föreslår därför följande:

Självvald diet

Om ett barn av etiska skäl vill äta till exempel vegetarisk kost eller avstå från griskött är det ett ärende mellan skolan och familjen. Vi rekommenderar ändå att omyndiga barn (och vid behov deras familj) har möjlighet att diskutera med skolhälsovårdaren om kostvalet, så att man kan försäkra sig om barnet/familjen har kännedom om konsekvenserna. Skolhälsovårdaren utfärdar inte intyg över detta.

Laktosintollerans

Laktosintolerans förekommer naturligt hos 10-15 % av befolkningen, och symtomen börjar ofta i skolåldern. Det är lämpligt att all mat därför är låglaktoshaltig, och att det finns måltidsdrycker som är laktosfattiga/laktosfria. Barn ska inte behöva avstå från mjölk p.g.a. laktosintolerans. Läkarintyg för detta skrivs inte, eftersom det inte rör sig om en sjukdom.

Födoämnesallergi

Lindriga födoämnesallergier är vanliga och avtar ofta med åldern. Enligt aktuell medicinsk kunskap är det viktigt att inte helt utesluta ett födoämne som ger lindriga allergiska symtom, utan tvärtom småningom öka tillvänjningen. Ökad tillvänjning minskar risken för förvärrad allergi.

En vanlig orsak till allergiska symtom är så kallade korsallergier, där ett pollenallergiskt barn får symtom också av vissa frukter och grönsaker. Symtomen är ofta kraftigare under pollensäsong, men kan förekomma året om. I bägge ovannämnda fall behövs inte ett absolut undvikande och läkarintyg utfärdas således inte. Eleven kan själv välja bort till exempel råa grönsaker som ger symtom. Lindrig klåda i munnen är inte farlig.

När det gäller allvarliga allergier och intoleranser är situationen en annan. Om barnet har fått en anafylaktisk reaktion mot ett födoämne och det måste undvikas, ska behandlande läkare utfärda läkarintyg. Då ska läkaren också ta ställning till om eleven behöver ha med sig adrenalinspruta i skolan.

Om allergin förutsätter att ett basnäringsämne (spannmål, mjölk, ägg) måste uteslutas så finns det vanligtvis en behandlande läkare och tillräcklig dokumentation för att utfärda intyg. Om medicinska utredningar inte genomförts ska läkarintyg inte utfärdas.

Sammanfattning

Sammanfattningsvis behövs det sällan läkarintyg för specialkost av medicinska skäl; endast vid medicinskt påvisad allergi mot basnäringsämnen och vid allvarliga allergiska reaktioner.

I de fall ett intyg behöver utfärdas ska det vanligen vara tidsbestämt (1-2 år) eftersom många allergier blir bättre med tiden. Vissa sjukdomar är bestående, såsom celiaki (glutenintolerans).

 
Vi som jobbar här

På barnrådgivningarna jobbar hälsovårdare och läkare som har tidsbokning enligt tidsbeställning.

Länkar till mer information

1177 vårdguiden – information om hälsa och sjukdomar

Föräldraguide – information och stöd för barnfamiljer i skilsmässa (e-broschyr från förbundet för mödra- och skyddshem)

Språkgroddar – information om barns språkutveckling (e-broschyr från Folkhälsan)

Amningshjälpen.se – faktabaserad kunskap kring amning, vanliga frågor och svar samt vart du kan vända dig om du behöver personlig rådgivning

Barnets tillväxt och utveckling - information om barnet under olika levnadsår från Mannerheims barnskyddsförbund