Vanliga besvär under graviditeten

Kvinnans kropp är utrustad med förmågan att bära samt föda barn och kroppen anpassar sig till graviditeten - helt fantastiskt! Trots att graviditeten är ett naturligt tillstånd så kan en del besvär uppstå och kroppen utsätts för påfrestningar. Dessa besvär och påfrestningar utgör vanligtvis ingen fara för fostret. Graviditeten är individuell och påverkar kvinnan på olika sätt. Vissa har en hel del besvär och andra inga alls.

Brösten spänner och är ömma

Redan i början av graviditeten känner många att brösten blir ömtåliga och spända. Det är ofta ett av de första tecknen på att man är gravid. För många fortsätter brösten att vara spända och lite ömma under hela graviditeten och det kan ibland rinna lite vätska från dem.

Extra fett lagras i brösten och dess körtlar växer. Alla får redan innan barnet är fött en viss mängd mjölk i brösten och denna första mjölk kallas råmjölk och är gul. Ibland brukar det komma enstaka droppar av den gula vätskan redan under graviditeten men det är heller inte ovanligt att man inte har sett någon mjölk alls före förlossningen. Trots detta så finns den färdig i bröstvävnaden.

Halsbränna

Halsbränna är ett vanligt problem, särskilt mot slutet av graviditeten. Det beror på att magsaft stiger upp i matstrupen och ger en brännande känsla i struphuvud, i övre delen av buken och bakom bröstbenet.

Du kan lindra halsbränna genom att undvika stark och stekt mat, kaffe, starkt te och födoämnen som du upplever förvärrar tillståndet. Drick vatten! Ibland kan kolsyrat vatten, mjölk, filmjölk, naturell yoghurt och mandel hjälpa.

På rådgivningen eller apoteket kan du rådfråga om mediciner som hjälper mot halsbränna.

 Hjärtklappning och andfåddhet

Hjärtats slagfrekvens ökar under graviditeten. Både kvinnan och fostret behöver mer syre under graviditeten. För de allra flesta är det inget problem, kroppen klarar av den naturliga förändringen. Fostret använder det syre som blir kvar efter att kvinnan har fått sitt. De röda blodkropparna hos fostret är extra bra på att ta upp syre, och fostret har en unik förmåga att använda sina resurser så att det får det syre det behöver.

Mot slutet av graviditeten, när mer blod ska pumpas runt och hjärtat får arbeta hårdare, kan man känna det som att du får hjärtklappning. Du kan också bli andfådd i slutet av graviditeten. Det beror på att lungorna har mindre plats vilket gör att du får mindre luft i varje andetag och måste andas lite snabbare i stället.

 Huden kan förändras

Under graviditeten ökar mängden pigment i huden och bröstvårtorna och vårtgården blir ofta mörkare. Även området runt naveln kan bli mörkare och vissa får ett streck från naveln och nedåt. Det kan också bildas mörkare fläckar i ansiktet. Allt detta bleknar efter graviditeten och försvinner.

Ibland kan huden se ut som att den har spruckit, framför allt på brösten, magen, låren och stjärten. Hudförändringarna kallas striae, med vardagligare ord bristningar eller strimmor. De orsakas troligen av hormonförändringarna i kroppen snarare än av att huden tänjs ut. Strimmorna försvinner inte men de bleknar efter graviditeten.

Det är osäkert om det går att förhindra att det uppstår strimmor genom att smörja in huden, men det kan kännas skönt att göra det.

 Humörsvängningar och gråtmildhet

Under graviditeten kan kvinnans humör förändras helt plötsligt på grund av hormonella omställningar i kroppen. Det kan variera från extra känslighet med mycket gråt till irritation och ilska. Känslorna är helt normala och den blivande mamman behöver mycket stöd och bekräftelse från sin näromgivning, särskilt partnern. Den blivande pappan kan också bli mera känslig till sinnesstämningen. Tala öppet med varandra om känslorna som rör sig inombords.

Illamående

Illamående är mycket vanligt i början av graviditeten och brukar ofta upphöra efter de fyra första månaderna. Det går att lindra illamåendet med att äta en skorpa, dricka saft eller liknande innan du stiger upp från sängen. I allmänhet är det bra att ge sig själv tid och ligga kvar i sängen lite längre på morgonen.

Att äta ofta och lite i taget kan också underlätta. På så sätt hålls blodsockret mera stabilt.  Åksjukeband kan hjälpa likaså akupunktur. Remiss för akupunktur får du via din mödrarådgivning.

Pröva dig fram och ring din mödrarådgivning för råd. Om illamåendet gör dig uttorkad och svag eller matt kan en kort vistelse på BB-avdelningen vara nödvändig. Uppsök i så fall akuten.

 Kramper i muskler, sendrag

Kramper i muskler och sendrag är vanligt förkommande och inte farligt. Vanligast är det i vaderna på natten.

Använd stödstrumpor - det underlättar. Håll fötterna och vaderna varma under natten. Kontrollera även att du får i dig tillräckligt med kalk (1000 mg per dag) och du kan även ta en extra magnesium tablett. Dessa finns att köpa på apotek och i livsmedelsaffären.

 Kroppstemperaturen

Kroppstemperaturen höjs en aning under graviditeten, vilket är helt normalt. Det kan kännas som att du är extra varm och svettas mera. Om du får hög feber ska du kontakta mödrarådgivningen.

 Osäkerhet och oro

Många saker kan oroa eller till och med skrämma den blivande mamman och pappan. Är barnet friskt? Ska jag klara av att älska och sköta barnet? Blir jag en bra förälder? Klarar vi det ekonomiskt? Klarar jag av det stora ansvaret det innebär att ta hand om ett barn? Klarar jag av förlossningen?

En ensamstående förälder kan oroa sig för att inte räcka till och hur man ska klara vardagen ensam med ett barn.

Funderingar och tankar kring den egna barndomen och relationen till sina egna föräldrar hör till. Ibland kan även relationen till den egna partnern sättas på prov.

Det här är alldeles normala tankar som kommer och går under graviditeten. Kanske till och med nödvändiga tankar och känslor i processen att växa i sin roll som blivande förälder och föräldraskap. Tala om tankarna och funderingarna med varandra och med andra i förtroende. 

 Rädsla inför förlossningen

Det är naturligt att känna rädsla och oro inför förlossningen. Det är ju en stor ansträngning både fysiskt och psykiskt. Vanligen avtar rädslan i om med att graviditeten framskrider och man liksom mognar inför att gå igenom förlossningen.

Blir rädslan stor och överskuggar ditt dagliga liv eller du får panikkänslor vid tanken på förlossningen ska du förmedla det till din barnmorska/hälsovårdare. Det finns hjälp att få och det är viktigt att du får stöd i tid.

När man är rädd inför förlossningen kanske man har en önskan om att få kejsarsnitt. Det är inte självklart att man kan välja förlossningssätt. Kejsarsnitt är en stor bukoperation som kan vara påfrestande för både mor och barn. Det slutliga beslutet om förlossningssätt tar behandlande gynekolog i samråd med modern. 

Sammandragningar 

Du kan ha sammandragningar i olika skeden av graviditeten. Sammandragningar hör ofta samman med fysisk eller psykisk belastning eller stress. Det är bra att berätta på rådgivningen om du har sammandragningar. Ofta räcker det med att du vilar och undviker belastning.

Lindriga sammandragningar vecka 20-30 är normalt eftersom livmodern övar sig för förlossningen. En sammandragning känns ofta som spänd och hård mage. Ibland kan en sammandragning kännas som menstruationsvärk.

Om sammandragningarna är regelbundna eller smärtsamma eller om det blöder ska du kontakta mödrarådgivningen, gynekologiska polikliniken, akuten eller BB.

 Smärta i nedre delen av magen och smärtor i fogarna

I början av graviditeten för tillväxten av livmodern med sig olika känningar i området kring nedre delen av magen. Vi kan kalla det "växtvärk". Snabb ändring av kroppsläge förorsakar ofta häftig smärta i någondera sidan av magens nedre del. Livmoderns tillväxt kan töja på ligamenten som fäster livmodern och förorsakar övergående smärta.

Smärtor på grund av tillväxt av livmodern skall inte vara ihållande. Kontakta mödrarådgivningen, gynekologmottagningen eller akuten om det förekommer blödning med rygg- eller magont.

Under graviditeten får en del gravida fogsmärtor som kan kännas runt om hela bäckenet, bara på framsidan eller på baksidan av ryggen. Detta förorsakas av hormoner och beror på att blygdbenets fog och andra leder blivit slappare. Så kallad foglossning (på latin symfysiolys). Det är inte farligt men kan vara besvärande för den gravida kvinnan och även hindra henne att utföra sitt arbete normalt.

Vi rekommenderar alla gravida att delta i ett informationstillfälle som hålls av ÅHS fysioterapeuter. Ett bäckenbälte kan underlätta vid foglossningssmärtor. Du kan hyra bältet på ÅHS hjälpmedelscentral. Akupunktur hjälper mot fogsmärtor. Du kan få remiss till akupunktur via din mödrarådgivning.

 Svindel och yrsel

Svindel och yrsel är vanligt under graviditeten. Förändringar i blodtrycket och den ökade vätskevolymen i kroppen kan ge dig svindel eller yrsel. Ät regelbundet och att vara försiktig med att stiga upp för snabbt. Ta det lugnt.

Svullnad

En generell svullnad av slemhinnor hör till graviditeten. Under graviditeten ökar mängden blod i hela kroppen, även i slemhinnorna. De blir tjockare, mer svullna och lättblödande. Det kan märkas på att tandköttet lättare börjar blöda när man borstar tänderna, att näsan kan vara täppt och du kan få näsblod. Flytningarna från underlivet kan vara rikligare eller blodblandade.

Senare i graviditeten är det vanligt att benen, händer och fingrar svullnar. Berätta om det på mödrarådgivningen. Stödstrumpor underlättar för svullnad i benen och handledsstöd mot svullnad och domningar i fingrar eller händer. Även akupunktur hjälper mot svullnad. Handledsstöd finns att låna på ÅHS hjälpmedelscentral. Färska citrusfrukter och ananas är urindrivande.

Svullnad kan även vara ett tecken på början av havandeskapsförgiftning (toxemi) men då ska det vara i kombination med andra symtom som till exempel högt blodtryck.

 Trög mage

Graviditeten i sig gör tarmrörelserna (peristaltiken) långsammare och det medför ofta trögare mage. Det bästa är att se till att hålla magen i god form och äta fiberrikt, tugga ordentligt, dricka tillräckligt och röra på sig. Torkade plommon, aprikoser och kiwifrukt kan hjälpa till att hålla magen igång.

På apoteket finns olika preparat som gör tarminnehållet lösare och som man kan ta ifall det blir riktigt besvärligt med förstoppning.

Probioter, "nyttobakterier" (mjölksyrebakterier) är bra för tarmfloran och håller magen i trim. De finns i många livsmedel och också i tablettform på apoteket. De kan intas under graviditeten utan fara för barnet.

Trötthet

Trötthet är ett vanligt besvär i början av graviditeten då det är mycket som händer i din kropp och som tar energi. Tröttheten är vanligtvis övergående. Det är viktigt att dricka tillräckligt med vätska och vila förstås!

Lågt hemoglobinvärde i blodet kan också ge trötthet och andfåddhet. Hemoglobinet kontrolleras regelbundet vid rådgivningen. I mitten av graviditeten är det vanligt att hemoglobinet sjunker och vid behov får du ta extra järnpreparat.

Åderbråck

Åderbråck är en utvidgning av de ytliga venerna. Om du har benägenhet att få åderbråck brukar de ofta förvärras under graviditeten. Åderbråck är vanligast på benen, både på vader och lår, men kan också förekomma i blygdläpparna. Hemorrojder är ett slags åderbråck runt ändtarmsöppningen.

Viktigaste förebyggande åtgärden för åderbråck på benen är stödstrumpor och att låta benen vila i högläge. Viktigaste åtgärden för att förebygga hemorrojder är att hålla magen i funktion genom att äta fiberrikt och dricka tillräckligt med vätska och att röra på dig.

 Ökat urineringsbehov

I början av graviditeten är det normalt att kvinnan känner ett obestämt tryck i nedre delen av buken. Blodkärlen utvidgas, blodcirkulationen blir snabbare under graviditeten och dessa känningar ger ett ökat behov av att urinera. Senare under graviditeten då livmodern är större trycker den på och ger samma behov.

Känner du sveda eller smärta vid urinering kan det vara ett tecken på urinvägsinfektion. Då ska du kontakta din mödrarådgivning för urinodlingsremiss, urinprovet lämnas in på laboratoriet. I början av graviditeten görs en urinodling på alla gravida just för att hitta dolda urinvägsinfektioner.

Länkar till mer information

Om graviditet och förlossning på Kvinnohuset.fi

Om graviditet på 1177 Vårdguiden i Sverige