Translate this page

This is a service provided by Google Translate. Please note that by using it, Ålands hälso- och sjukvård cannot guarantee the accuracy of the translation.

Coronasmitta

ÅHS smittspårar bara inom sjukvården och äldre omsorgen sedan den 1 februari. Bara vissa grupper behöver provtas vid symtom.

Du kan bidra till att hålla coronasmittan under kontroll genom att följa dessa rekommendationer. På så sätt håller vi samhället flytande och sjukvården fungerande.

Gör så här om du är smittad eller har blivit utsatt för smitta

Om du är sjuk rekommenderar vi att du genast stanna hemma fem dagar från att symtomen börjat. Läs mer under rubriken Du som har covid-19.

Ring om du har svåra symtom

Om du har svåra symtom, till exempel svårt att andas eller blir andfådd även vid lätta sysslor, ring hälsocentralen  018-538 500 dagtidOm du har allvarliga symtom övriga tider, ring:

  • akuten 018-5355 (växeln)
  • alarmcentralen 112.

Endast vissa behöver provtas

Om du har förkylningssymtom behöver du inte provtas. Det finns undantag – se fliken Vi rekommenderar att dessa grupper tar PCR-test.

Vissa patientgrupper kan vara hjälpta av medicin i ett tidigt skede av en covidinfektion, och behöver därför testa sig tidigt. Ny medicin mot covid -19 infektion.

Om du ska provtas bokar du tid via webbokningen.

Provtagning

Provtagning är inte längre nödvändigt vid symtom. Endast vissa patientgrupper provtas. Provtagning rekommenderas inte alls för personer utan symtom.

Vi rekommenderar att dessa grupper tar PCR-test

Boka tid för PCR-test hos ÅHS om du:

  • har kraftigt nedsatt immunförsvar
  • är gravid
  • är äldre än 80 år.

Du ringer hälsocentralen och bokar tid:

  • hälsocentralen i Mariehamn, tfn , 018-538 500
  • hälsocentralen i Godby, tfn 018-535 819.

Provtagning av vårdpersonal

Det finns reserverade provtagningstider för vårdpersonal, det vill säga du som arbetar i patientnära arbete inom sjukvård, äldreomsorg eller boendeservice.

Du bokar tid via ÅHS webbokning:

Boka tid för vårdpersonal - välj Provtagning vårdpersonal

Personal som haft covid-19 de senaste 3 månaderna behöver inte testa sig, men ska stanna hemma till symtomen tydligt avtar.

Vi rekommenderar inte längre PCR-test för dessa grupper

Dessa grupper behöver inte längre provtas:

  • barn och unga: de kan återgå till daghem eller skola när symtomen avtagit
  • de som vill ha provsvaret i Kanta: vaccinationsskyddet är viktigare
  • personer som hör till riskgrupp (riskgrupp 1 och 2)
  • personer i åldern 60-80 år.

Om hemtester (antigentester)

Om du misstänker att du blivit smittad kan du göra ett hemtest som du köper på apoteket.

Hemtest fångar endast höga virusnivåer, och fungerar bäst när det har gått högst fem dagar sedan symtomen började.

Observera att inget test är hundraprocentigt säkert.

Resultat från ett antigentest

Ett negativt resultat:

  • utesluter inte att du är smittad
  • ta om testet efter någon dag
  • stanna hemma om du har symtom.

Ett positivt resultat:

  • du har covid-19
  • du behöver inte upprepa testet
  • du behöver bara ta ett PCR-test om du hör till dem som rekommenderas att ta ett test
  • följ instruktionerna under fliken När du är sjuk, stanna hemma fem dagar och gör så här.

Mer information

Hemtest för coronaviruset (THL:s webbplats)

Du som har covid-19

När du är sjuk, rekommenderar vi att du stannar hemma fem dagar och gör så här

När du är sjuk rekommenderar vi att du isolerar dig fem dagar räknat från att dina symtom började.

Tänk på detta:

  • var symtomfri två dagar förrän du träffar andra än dem i ditt hushåll
  • tvätta och sprita händerna ofta
  • hosta i pappersnäsdukar
  • använd egen handduk eller pappershandduk när du tvättat händerna
     
  • vädra ofta, speciellt i rum där även andra familjemedlemmar vistas
  • var helst i ett eget rum om du bor med andra
  • var minst två meter från andra i ditt hushåll
  • sov i en egen säng
     
  • andra i hushållet ska bära mask när de sköter om dig
  • tvätta kläder och sängkläder som vanligt men tvätta och sprita händerna efter att du hanterat tvätten
  • torka av kontakt- och bordsytor dagligen med ett vanligt rengöringsmedel, till exempel dörrhandtag, kranar, kylskåpsdörr, kaffebryggare, fjärrkontroller. 
     
  • bjuda inte hem besökare
  • stanna inne och vila om du har feber. Om du är feberfri får du gå ut och röra på dig, och ta frisk luft. Håll minst två meters avstånd till andra och använd munskydd. Stanna inte och prata med någon. Bor du i flerfamiljshus ska du undvika att möta någon, till exempel i trapphus och hiss.
  • inte använda husbolagets gemensamma lokaler, såsom tvättstuga eller bastu. 
     
  • gå inte till butiker eller uträtta ärenden trots att du känner dig välmående.

Riskgrupper för covid-19

Personer som hör till riskgrupp ska vara särskilt vaksamma vid symtom på covid-19. Kontakta hälsocentralen om du har långvarig feber, svår hosta, andnöd eller andra allvarliga symtom. PCR-test är inte nödvändigt (se Vi rekommenderar att dessa grupper tar PCR-test). Vid behov provtar ÅHS dig om du behöver komma in för bedömning.

Riskgrupp 1

Riskgrupp 1 är personer med en sjukdom eller ett tillstånd som mycket kraftigt ökar risken för svår covid-19-sjukdom. Följande sjukdomar eller tillstånd ingår i riskgrupp 1 (källa THL):

  • organtransplantation eller stamcellstransplantation
  • cancersjukdom under aktiv behandling
  • svår störning i immunförsvaret
  • svår kronisk lungsjukdom
  • svår kronisk njursjukdom
  • läkemedelsbehandlad typ 2-diabetes
  • Downs syndrom (vuxna).

Riskgrupp 2

Riskgrupp 2 är personer med följande sjukdomar eller tillstånd som ökar risken för svår covid-19 (källa THL):

  • astma som kräver kontinuerlig medicinering
  • svår hjärtsjukdom, bland annat hjärtsvikt
  • tillstånd som stör andningen
  • autoimmun sjukdom som kräver läkemedelsbehandling
  • svår kronisk leversjukdom
  • typ 1-diabetes eller binjureinsufficiens
  • sömnapné
  • psykossjukdom
  • sjuklig fetma (BMI som är 40 eller mer).

Du hittar utförlig beskrivning om riskgrupperna på sidan Aktuellt om coronavaccineringen

Sjukanmäl dig. Begär sjukintyg om det behövs.

Sjukanmälan och dagpenning

Sjukanmäl dig till din arbetsplats, skola eller dagvård, och följ deras anvisningar.

En del arbetsplatser accepterar en längre egenanmäld sjukskrivning (fem dagar) medan andra vill att du uppvisar ett sjukintyg.

Om du behöver ett isoleringsintyg för ersättning från FPA kontaktar du Medimar för PCR-test och intyg – det är kostnadsfritt för dig.

Ansök om dagpenning från FPA med isoleringsintyget

Du eller din arbetsgivare kan ansöka om dagpenning vid smittsam sjukdom från FPA med isoleringsintyget. Dagpenningen ersätter ditt inkomstbortfall när du måste vara hemma med covid-19.

Om du är vårdnadshavare som måste sköta ett covidsjukt barn under 16 år i hemmet kan du söka ersättning med barnets intyg. 

Dagpenning vid smittsam sjukdom (FPA:s webbplats)

Din isoleringstid förlängs inte även om din familj insjuknar

Även om andra i din familj blir sjuka i covid-19 förlängs inte din isoleringstid. När du har tillfrisknat smittar du inte längre även om andra i din närhet är sjuka. Det är bara om du har svåra symtom som du är smittsam längre än fem dagar. Har du allvarliga symtom ska du kontakta hälsocentralen, 018-538 500.

Berätta för nära kontakter att du har testat positivt

Berätta för alla som du varit i nära kontakt med att du har covid-19. Be dem följa råden för dem som blivit utsatta för coronasmitta (se fliken Om du blivit utsatt för smitta).

Nära kontakter är personer som du varit nära 10–15 minuter, till exempel personer som du bor med, ätit tillsammans med, åkt bil med eller vistats inomhus med på nära avstånd.

Tänk på att du kan ha varit smittsam redan två dagar före dina symtom börjar.

Risk för blodproppar

Risken för blodproppar kan öka

En coronavirusinfektion medför en större risk för blodpropp än andra luftvägsinfektioner eftersom infektionen aktiverar koagulationssystemet.

Om du har en lindrig covid-infektion behöver du inte oroa dig för blodproppar.

Om du har feber eller svår hosta, och hör till riskgrupp ska du kontakta hälsocentralen för bedömning av en läkare. Detsamma gäller om du är gravid och har feber eller hosta, och är så sjuk att du är mest sängliggande.

Dessa sjukdomar eller tillstånd kan öka risken för blodproppar:

  • diabetes, cancer och kärlsjukdomar, svår inflammatorisk sjukdom (till exempel reumatism, inflammatoriska tarmsjukdomar)
  • tidigare blodpropp i benen eller lungorna
  • äldre än 60 år
  • övervikt (BMI över 30)
  • följdtillstånd efter stor operation
  • gipsbehandling
  • använder preventivtabletter och hormonersättningsbehandling
  • uttorkning och orörlighet som varat över tre dygn.

Minska risken för blodpropp

Om du har covid-19 kan du minska risken för blodpropp genom att:

  • dricka tillräckligt mycket (2,5 liter per dag)
  • röra på dig
  • stiga upp och gå regelbundet om du är sängliggande, byt ställning, rör på benen och undvik sömnmedel
  • röra på dig inomhus så mycket som du orkar
  • använda stödstrumpor när du ligger i sängen
  • ta de blodtrycks-, diabetes- och kolesterolmediciner du förskrivits enligt anvisningarna. Följ med ditt blodtryck och dina blodsockervärden om du har mätare hemma.
  • sluta röka
  • iaktta god mun- och tandhygien.

Om du varit sjuk och fortfarande har symtom

När dina symtom har minskat betydligt, och det har gått minst fem dagar, kan du återgå till jobb, skola eller dagvård. Du ska ha varit feberfri minst två dagar. Det betyder att du kan avsluta din isolering trots att du har lindriga symtom som snuva, torrhosta, trötthet eller förlust av smak och lukt.

Om du inte känner dig arbetsför ska du kontakta din företagshälsovård eller hälsocentralen.

Du behöver inte testa dig igen

Du behöver inte testa dig i slutet av isoleringstiden. PCR-testet kan vara positivt i flera veckor trots att du inte längre är smittsam.

Du som blivit utsatt för smitta

Om du blivit utsatt för smitta

Du kan ha blivit utsatt för smitta om du träffat en covidpositiv person inomhus. Covid-19 kan smitta 1–2 dygn före symtomen bryter ut.

Följ försiktighetsåtgärderna i fem dygn

För att förhindra att smittan sprids vidare ska du under fem dygn:

  • vara uppmärksam på symtom
  • stanna hemma om du får symtom
  • undvika kontakt med andra
  • bära munskydd när du träffar andra
  • äta ensam
  • tvätta och sprita händerna ofta.

Om du inte har fullgott skydd gäller sju dagar

Om du inte är har fullt skydd mot covid-19 gäller rekommendationerna i sju dagar (varken är vaccinerad eller har haft covid-19).

Högriskkontakter ska helst vara i karantän

Bor du i samma hushåll som någon som har covid-19 räknas du som högriskkontakt, och  ska vara speciellt försiktig. Stanna om möjligt hemma fem dagar.

Arbeta på distans om det går.

Vi rekommenderar att familjens symtomfria barn stannar hemma från skola och dagvård om det är möjligt. Barnen får gå till skola eller dagvård om familjen inte anser att det är möjligt att hålla barnen hemma.

Om flera familjemedlemmar insjuknar efter varandra räknas fem dygn från tidpunkten när den som insjuknat senast fått symtom eller testat positivt.

Andra kontakter behöver inte sitta i karantän

Om du inte är högriskkontakt och är symtomfri behöver du inte sitta i karantän. Du kan gå till jobb, skola eller dagvård som vanligt. Men var uppmärksam på symtom.

Meddela din arbetsgivare

Om du arbetar inom hälso- och sjukvården eller äldreomsorgen ska du meddela din arbetsgivare att du har blivit utsatt för smitta.

ÅHS utfärdar inte karantänsintyg sedan den 1 februari 2022.

Risken att bli sjuk är lägre om du är vaccinerad

Vaccin och genomgången sjukdom skyddar

Risken för infektion är lägre om:

  • du haft covid-19 under de senaste två månaderna
  • du har fått din andra eller tredje dos coronavaccin minst en vecka och högst två månader före du blivit utsatt för smitta.

Du kan smitta före symtomen börjar

Om du blivit smittad kan du själv smitta andra redan två dagar innan symtomen börjar.
 

Symtom och smitta

Symtom på covid-19

Om du är smittad av coronaviruset bryter sjukdomen covid-19 ut efter några dagar (1–14 dagar).

De här symtomen kan du få:

  • förhöjd kroppstemperatur eller feber
  • hosta
  • snuva
  • andnöd
  • ont i halsen
  • förlust av luktsinnet.

Du kan dessutom få huvudvärk, extrem trötthet, muskelvärk eller magbesvär. 

Oftast är covid-19 en lindrig sjukdom men en del får andningsbesvär, och behöver vårdas på sjukhus.

Så här smittar covid-19

Smittar via droppar och kontakt

Coronavirus smittar genom dropp- och kontaktsmitta, till exempel när en person nyser eller hostar och sprider smittsamma droppar i luften. 

Dropparna kan falla på ytor eller föremål, och därmed kan smittämnen föras vidare, oftast via händerna. Smittan kan också spridas i luften. Därför är det viktigt att vädra utrymmen för att undvika smitta.

Du är mest smittsam när du är sjuk och har symtom, men kan även smitta en till två dagar innan symtomen börjar.

Mer information

Coronavirussmitta och inkubationstid (THL:s webbplats)

Vaccinering

Här kan du läsa mer om coronavaccineringen.

Känner du oro?

Pandemin har skapat mycket oro – många är oroliga för vad som händer när restriktionerna och rekommendationerna lättar eller inte lättar. Om du känner oro finns det hjälp att få:

Så här kan du lindra eller förebygga ohälsa

  • hitta rutiner i vardagen: 
    • ät regelbundet och hälsosamt
    • skapa sömnrutiner
    • genomför någon form av fysisk aktivitet 
      • att göra någonting, oavsett hur litet kan hjälpa dig att må bättre. Om du till exempel har svårt att komma ut på en promenad, testa att ta på dig skorna och gå ut genom dörren. När du är utanför kan du bestämma om du vill gå på promenaden eller inte. I många fall är det svåraste att komma igång, om du lyckas ta första steget kommer du i många fall ta flera.
    • ägna tid till att vara ute 
  • håll dig informerad genom trovärdiga källor, men försök också begränsa hur mycket du läser, lyssnar eller tittar på nyheter som gör dig stressad  
  • sätt ord på dina känslor genom att t ex skriva ner vad du känner eller genom att prata med någon annan - tänk på att många i befolkningen känner oro och om du pratar om hur du känner kan vara utlösande för den andra personen att också lätta på sitt hjärta
  • tro inte på allt du tänker – du är inte dina tankar.

Kontaktuppgifter till chatt, telefonlinjer och onlinestöd vid oro

Ärligt talat – chatt för personer som är 13–29 år, gratis, chatta om vad som helst.

Barn- och ungdomstelefonen samt nätbrevstjänsten – kommunikation genom telefonsamtal eller e-post, gratis, anonymt (syns inte i telefonräkningen), telefon 0800 96 116.

Krisjouren för unga för personer som är 12–29 år, gratis, kortvarigt samtalsstöd med krisarbetare, tid bokas online. 

Kyrkans samtalstjänst – telefonsamtal, chat eller e-post, gratis, telefon 0400 22 1190.   

Digitalt kriscenter – samtalsstöd inom tre vardagar med en professionell krismedarbetare 5–6 gånger kostnadsfritt, anonymt och konfidentiellt, telefon 044 979 2439.

Lågtröskelmottagningen Mental hälsa, för vuxna (ingen remiss krävs). Ring 018-538 300. Du kan även boka 30 minuters telefontid på webben. Vid ett sådant samtal kan du få tips och råd och vid behov etablera en samtalskontakt eller få guidning till var hjälp finns att få.

Barn- och ungdomspsykiatrin (remiss krävs).

Kristelefonen – samtalstjänst på flera olika språk

Om du känner att du behöver prata med någon om din oro kan du ringa den landsomfattande kristelefonen:

Telefon 09 2525 0112 (svenska)
Se svenska telefonjourens öppettider

Telefon 09 2525 0111 (finska)
Öppen dygnet runt.

Telefon 09 2525 0113 (engelska och arabiska)
Se engelska och arabiska telefonjourens öppettider

Näringsråd

Näringsråd till dig som tillhör riskgrupp och är isolerad

Enkla råd för bra mat- och vätskeintag för dig som tillhör riskgrupp och är isolerad

Ät frukost, lunch, mellanmål, middag och kvällsmål varje dag.
Om du har dålig aptit – ät små portioner, men oftare!

Försök att alltid få med en proteinkälla vid varje måltid.
Exempel på proteinkällor är mjölk, fil, yoghurt, kvarg, hårdost, grynost, fisk, kyckling, kött, skaldjur, ägg, sojaprodukter, bönor och linser. 

Sätt alltid pålägg på smörgåsen.
Har du dålig matlust och risk för undernäring; sätt både t.ex. skinka OCH ost på smörgåsen. 

Ät gärna åtminstone ett lagat mål mat per dag. 
Hemlagad mat, matservice eller färdigmat från butiken – välj det alternativ som fungerar bäst för dig. 

Ät gärna 1–3 frukter eller deciliter bär varje dag samt gärna lite grönsaker till maten.
Frysta grönsaker, bär och frukter har ett lika bra näringsinnehåll som färska grönsaker. 

Hoppa aldrig över kvällsmålet, ät alltid något på kvällen. 
Förslag på bra kvällsmål  är till exempel 1–2 smörgåsar, skorpor eller knäckebröd med smör och pålägg, 1 glas mjölk och en frukt, 1 skål fil eller yoghurt med lite müssli eller flingor, en näve naturella nötter och en frukt. 

Om du har dålig aptit och har gått ner i vikt är en flaska näringsdryck från apoteket ett bra kvällsmål.

Utöver maten, drick 7–8 glas vätska varje dag.
Vätska finns till exempel i vatten, mineralvatten, mjölk eller surmjölk, havre- eller sojadryck (eller liknande livsmedel), te, kaffe, juice, saft, läsk, kräm och olika soppor. 

Om du på grund av någon sjukdom ska begränsa ditt vätskeintag ska du följa den specifika rekommendationen du har fått av din läkare.

Coronainfo för samarbetspartner

Beredskap för kommuner och verksamheter inom socialvård

Här hittar du samlad information om olika verksamheters och organisationers beredskap för covid-19:

Mera information

 

Intvålade händer under en vattenkran

Undvik smittspridning

Undvik smittspridning genom att:

  • alltid använda hygienåtgärder:
    • håll avstånd 1 - 2 meter
    • tvätta händerna och hosta i armvecket
  • använda munskydd i situationer där det inte går att undvika trängsel
  • stanna hemma genast vid förkylningssymtom och boka tid för coronaprov via webbokningen. Obs! Alla behöver inte ta prov - läs om vem som behöver provtas.
  • vaccinera dig mot covid-19.
Detaljbild av hand som håller i vaccineringsspruta - blå bakgrund med stora coronavirus.

Så här många är vaccinerade på Åland

 
Dos 1 Procent A Procent B
24 378 79,2 % 89,8 %
Dos 2 Procent A Procent B
23 433 76,3 % 88,2 %
Dos 3 Procent A Procent B
16 587 54,2 % 67,0 %
Dos 4 Procent A Procent B
1 145 3,8 % 4,7 %

Uppdaterad 13.6.2022 (uppdateras måndagar).

  • Procent A räknas på hela Ålands befolkning, dvs. drygt 30 000 invånare.
  • Procent B räknas på gruppen 18 år och äldre.

Vaccinationstäckning (procent) per åldersgrupp på Åland (THL)

Så här många är vaccinerade i hela Finland (THL)

Publicerad 4.12.2020
Uppdaterad 30.8.2022