Translate this page

This is a service provided by Google Translate. Please note that by using it, Ålands hälso- och sjukvård cannot guarantee the accuracy of the translation.

Coronasmitta

  • Om du blir sjuk, stanna hemma tills du är frisk.
  • Kom ihåg god hand- och hosthygien.
  • På Åland råder ingen allmän rekommendation om munskydd. THL rekommenderar dock munskydd för personer som har symtom på luftvägsinfektion och måste använda kollektivtrafik, besöka matbutik, apotek eller liknande. Om du har symtom, tänk då också på att hålla avstånd till andra människor.
  • Munskydd ska bäras av patienter och besökare vid akuten och hälsocentralen.
  • ÅHS smittspårar inte längre coronasmitta. Bara vissa grupper behöver provtas vid symtom.

Du kan bidra till att hålla coronasmitta samt andra luftvägsinfektioner under kontroll genom att följa dessa rekommendationer. På så sätt håller vi samhället flytande och sjukvården fungerande.

Gör så här om du är smittad eller har blivit utsatt för smitta

Om du är sjuk ska du stanna hemma tills symtomen klart har minskat och du är feberfri. Läs mer under rubriken Du som har covid-19.

Ring om du har svåra symtom

Om du har svåra symtom, till exempel svårt att andas eller blir andfådd även vid lätta sysslor, ring hälsocentralen  018-538 500 dagtidOm du har allvarliga symtom övriga tider, ring:

  • akuten 018-5355 (växeln)
  • alarmcentralen 112.

Endast vissa behöver provtas

Om du har förkylningssymtom behöver du inte provtas. Det finns undantag – se fliken Vi rekommenderar att dessa grupper tar PCR-test.

Vissa patientgrupper kan vara hjälpta av medicin i ett tidigt skede av en covidinfektion, och behöver därför testa sig tidigt. Ny medicin mot covid -19 infektion.

 

Provtagning

Provtagning är inte längre nödvändigt vid symtom. Endast vissa patientgrupper provtas. Provtagning rekommenderas inte alls för personer utan symtom.

Vi rekommenderar att dessa grupper tar PCR-test

Boka tid för PCR-test hos ÅHS om du:

  • Boka tid för PCR-test hos ÅHS om du har symtom som överensstämmer med coronavirussmitta samt:

  • Du ringer hälsocentralen och bokar tid:

    • hälsocentralen i Mariehamn, tfn , 018-538 500
    • hälsocentralen i Godby, tfn 018-535 819.

Provtagning av vårdpersonal

Det finns reserverade provtagningstider för vårdpersonal, det vill säga du som arbetar i patientnära arbete inom sjukvård, äldreomsorg eller boendeservice. Har du ett positivt hemmatest behöver du inte ta ett PCR-test.

Du bokar tid via ÅHS webbokning:

Boka tid för vårdpersonal - välj Provtagning vårdpersonal

Personal som haft covid-19 de senaste 3 månaderna behöver inte testa sig, men ska stanna hemma tills symtomen tydligt avtagit. Om det ändå inom 3 månader uppstår en klar misstanke om reinfektion i covid-19 pga t ex nya symtom i anslutning till aktuell covid-infektion hos någon annan i samma hushåll eller att ett nytt hemmatest är positivt, kan man överväga provtagning.

 

Om hemtester (antigentester)

Om du misstänker att du blivit smittad kan du göra ett hemtest som du köper på apoteket.

Hemtest fångar endast höga virusnivåer, och fungerar bäst när det har gått högst fem dagar sedan symtomen började.

Observera att inget test är hundraprocentigt säkert.

Resultat från ett antigentest

Ett negativt resultat:

  • utesluter inte att du är smittad
  • ta om testet efter någon dag
  • stanna hemma om du har symtom.

Ett positivt resultat:

  • du har covid-19
  • du behöver inte upprepa testet
  • du behöver bara ta ett PCR-test om du hör till dem som rekommenderas att ta ett test
  • följ instruktionerna under fliken När du är sjuk, stanna hemma fem dagar och gör så här.

Mer information

Hemtest för coronaviruset (THL:s webbplats)

Du som har covid-19

När du är sjuk, rekommenderar vi att du stannar hemma och gör så här

En lindrig coronavirusinfektion vårdas på samma sätt som vanlig förkylning, dvs med egenvård (stanna hemma, undvika ansträngning, komma ihåg att dricka tillräckligt med vätska i synnerhet vid feber, receptfria symtomlindrande läkemedel vid behov).

Stanna hemma tills symtomen minskat tydligt och du är feberfri. Detta tar vanligtvis 3-5 dagar. Observera att arbetsplatser kan utfärda egna anvisningar (t ex arbetstagare inom social- och hälsovården).

Ett barn kan återgå till skola eller dagis då symtomen klart har minskat och barnet är utan feber samt att det allmänna måendet är sådant att barnet orkar leka och delta i aktiviteter/undervisning. Läs mer om luftvägsinfektioner hos barn.

Den som har allvarliga symptom så som andnöd eller märker att allmäntillståndet försämras (t ex inte klarar av att dricka eller stiga upp ur sängen) ska genast kontakta sjukvården.

Den som hör till en riskgrupp för allvarlig infektion bör med låg tröskel kontakta den egna hälsocentralen.  Vissa riskgrupper kan vara hjälpta av medicin i ett tidigt skede av en covidinfektion, och behöver därför testa sig tidigt. Mer information om detta:

Riskgrupper för allvarlig covid-19 

Sjukanmäl dig. Begär sjukintyg om det behövs.

Gör sjukanmälan till din arbetsplats eller skola eller dagvård, och följ deras anvisningar. Många arbetsplatser accepterar egenanmäld kortvarig sjukfrånvaro. Behöver du sjukintyg för att arbetsgivaren kräver det kan du kontakta hälsocentralen. Om din arbetsgivare har sjukvårdsavtal med företagshälsovården kontaktar du i första hand din företagshälsovård för sjukintyg.

Den tillfälliga lagändringen gällande dagpenning vid smittsam sjukdom gällde till slutet av år 2022. Från 1.1.2023 betalas dagpenning vid smittsam sjukdom inte längre utan ett officiellt beslut om isolering/karantän. Isolerings- och karantänbeslut av smittskyddsläkare är numera dock ytterst sällan aktuellt, eftersom det inte är nödvändigt eller effektivt för att förhindra spridning av coronaviruset och används endast om det inte går att hindra smittan från att spridas på annat sätt. Om du testat positivt för covid-19 får du således inte längre något isoleringsbeslut för ansökan om dagpenning vid smittsam sjukdom.

Risk för blodproppar

Risken för blodproppar kan öka

En coronavirusinfektion medför en större risk för blodpropp än andra luftvägsinfektioner eftersom infektionen aktiverar koagulationssystemet. Se länken nedan till HUS hemsida för att göra bedömning om du tillhör riskgrupp och behöver kontakta hälsocentralen ÅHS för ställningstagande till behandling.

Risk för blodpropp som orsakas av coronavirussjukdom – patientens egen bedömning | HUS

 

 

Du som blivit utsatt för smitta

Om du blivit utsatt för smitta

THL rekommenderar inte karantän utan du kan fortsätta ditt normala liv trots att du exponerats för coronaviruset. Om du insjuknar med symtom ska du dock hålla dig hemma.

Risken att bli sjuk är lägre om du är vaccinerad

Vaccin och genomgången sjukdom skyddar

Risken för infektion är lägre om:

  • du haft covid-19 under de senaste två månaderna
  • du har fått din andra eller tredje dos coronavaccin minst en vecka och högst två månader före du blivit utsatt för smitta.

Du kan smitta före symtomen börjar

Om du blivit smittad kan du själv smitta andra redan två dagar innan symtomen börjar.
 

Symtom och smitta

Symtom på covid-19

Om du är smittad av coronaviruset bryter sjukdomen covid-19 ut efter några dagar (1–14 dagar).

De här symtomen kan du få:

  • förhöjd kroppstemperatur eller feber
  • hosta
  • snuva
  • andnöd
  • ont i halsen
  • förlust av luktsinnet.

Du kan dessutom få huvudvärk, extrem trötthet, muskelvärk eller magbesvär. 

Oftast är covid-19 en lindrig sjukdom men en del får andningsbesvär, och behöver vårdas på sjukhus.

Så här smittar covid-19

Smittar via droppar och kontakt

Coronavirus smittar genom dropp- och kontaktsmitta, till exempel när en person nyser eller hostar och sprider smittsamma droppar i luften. 

Dropparna kan falla på ytor eller föremål, och därmed kan smittämnen föras vidare, oftast via händerna. Smittan kan också spridas i luften. Därför är det viktigt att vädra utrymmen för att undvika smitta.

Du är mest smittsam när du är sjuk och har symtom, men kan även smitta en till två dagar innan symtomen börjar.

Mer information

Coronavirussmitta och inkubationstid (THL:s webbplats)

Vaccinering

Här kan du läsa mer om coronavaccineringen.

Känner du oro?

Pandemin har skapat mycket oro – många är oroliga för vad som händer när restriktionerna och rekommendationerna lättar eller inte lättar. Om du känner oro finns det hjälp att få:

Så här kan du lindra eller förebygga ohälsa

  • hitta rutiner i vardagen: 
    • ät regelbundet och hälsosamt
    • skapa sömnrutiner
    • genomför någon form av fysisk aktivitet 
      • att göra någonting, oavsett hur litet kan hjälpa dig att må bättre. Om du till exempel har svårt att komma ut på en promenad, testa att ta på dig skorna och gå ut genom dörren. När du är utanför kan du bestämma om du vill gå på promenaden eller inte. I många fall är det svåraste att komma igång, om du lyckas ta första steget kommer du i många fall ta flera.
    • ägna tid till att vara ute 
  • håll dig informerad genom trovärdiga källor, men försök också begränsa hur mycket du läser, lyssnar eller tittar på nyheter som gör dig stressad  
  • sätt ord på dina känslor genom att t ex skriva ner vad du känner eller genom att prata med någon annan - tänk på att många i befolkningen känner oro och om du pratar om hur du känner kan vara utlösande för den andra personen att också lätta på sitt hjärta
  • tro inte på allt du tänker – du är inte dina tankar.

Kontaktuppgifter till chatt, telefonlinjer och onlinestöd vid oro

Ärligt talat – chatt för personer som är 13–29 år, gratis, chatta om vad som helst.

Barn- och ungdomstelefonen samt nätbrevstjänsten – kommunikation genom telefonsamtal eller e-post, gratis, anonymt (syns inte i telefonräkningen), telefon 0800 96 116.

Krisjouren för unga för personer som är 12–29 år, gratis, kortvarigt samtalsstöd med krisarbetare, tid bokas online. 

Kyrkans samtalstjänst – telefonsamtal, chat eller e-post, gratis, telefon 0400 22 1190.   

Digitalt kriscenter – samtalsstöd inom tre vardagar med en professionell krismedarbetare 5–6 gånger kostnadsfritt, anonymt och konfidentiellt, telefon 044 979 2439.

Lågtröskelmottagningen Mental hälsa, för vuxna (ingen remiss krävs). Ring 018-538 300. Du kan även boka 30 minuters telefontid på webben. Vid ett sådant samtal kan du få tips och råd och vid behov etablera en samtalskontakt eller få guidning till var hjälp finns att få.

Barn- och ungdomspsykiatrin (remiss krävs).

Kristelefonen – samtalstjänst på flera olika språk

Om du känner att du behöver prata med någon om din oro kan du ringa den landsomfattande kristelefonen:

Telefon 09 2525 0112 (svenska)
Se svenska telefonjourens öppettider

Telefon 09 2525 0111 (finska)
Öppen dygnet runt.

Telefon 09 2525 0113 (engelska och arabiska)
Se engelska och arabiska telefonjourens öppettider

Näringsråd

Näringsråd till dig som tillhör riskgrupp och är isolerad

Enkla råd för bra mat- och vätskeintag för dig som tillhör riskgrupp och är isolerad

Ät frukost, lunch, mellanmål, middag och kvällsmål varje dag.
Om du har dålig aptit – ät små portioner, men oftare!

Försök att alltid få med en proteinkälla vid varje måltid.
Exempel på proteinkällor är mjölk, fil, yoghurt, kvarg, hårdost, grynost, fisk, kyckling, kött, skaldjur, ägg, sojaprodukter, bönor och linser. 

Sätt alltid pålägg på smörgåsen.
Har du dålig matlust och risk för undernäring; sätt både t.ex. skinka OCH ost på smörgåsen. 

Ät gärna åtminstone ett lagat mål mat per dag. 
Hemlagad mat, matservice eller färdigmat från butiken – välj det alternativ som fungerar bäst för dig. 

Ät gärna 1–3 frukter eller deciliter bär varje dag samt gärna lite grönsaker till maten.
Frysta grönsaker, bär och frukter har ett lika bra näringsinnehåll som färska grönsaker. 

Hoppa aldrig över kvällsmålet, ät alltid något på kvällen. 
Förslag på bra kvällsmål  är till exempel 1–2 smörgåsar, skorpor eller knäckebröd med smör och pålägg, 1 glas mjölk och en frukt, 1 skål fil eller yoghurt med lite müssli eller flingor, en näve naturella nötter och en frukt. 

Om du har dålig aptit och har gått ner i vikt är en flaska näringsdryck från apoteket ett bra kvällsmål.

Utöver maten, drick 7–8 glas vätska varje dag.
Vätska finns till exempel i vatten, mineralvatten, mjölk eller surmjölk, havre- eller sojadryck (eller liknande livsmedel), te, kaffe, juice, saft, läsk, kräm och olika soppor. 

Om du på grund av någon sjukdom ska begränsa ditt vätskeintag ska du följa den specifika rekommendationen du har fått av din läkare.

Coronainfo för samarbetspartner

Beredskap för kommuner och verksamheter inom socialvård

Här hittar du samlad information om olika verksamheters och organisationers beredskap för covid-19:

Mera information

 

Publicerad 4.12.2020
Uppdaterad 24.1.2023