Kontakta skolhälsovården
Brändö skola
018-533 515 eller 040-846 1313
Eckerö skola
Måndag, jämn vecka. 018-38 361 (fråga efter skolhälsovårdaren)
Föglö skola
Torsdag 9-12. 018-533 725
Geta skola
Onsdag, jämn vecka. 0457-313 5825
Godby högstadieskola
Tisdagar och fredagar. 0457-529 1137
Källbo skola
Onsdagar och torsdagar. 0457-529 1137
Kumlinge skola
040-510 7298
Kyrkby högstadieskola
Måndag till torsdag. Fredag jämn vecka. 018-328 723 eller 0457-530 2058
Kökar skola
040-732 6985
Lemlands skola
Fredag. 018-533 681
Lumparlands skola
Sista tisdagen i månaden. 018-533 681 eller 018-359 032
Näfsby skola
Onsdag. 0457-379 9065
Rangsby skola
Onsdag ojämn vecka. 018-43600 eller 0457-313 5825
Strandnäs skola
Åk 1-5 samt FBU: Måndag, tisdag, torsdag samt fredag ojämn vecka. 0457-529 1065
Åk 6-9: Måndag och torsdag. 040-921 8036
Sunds skola
Fredag ojämn vecka. 0457-529 1137
Södersunda skola
Onsdag. 0457-529 1065
Vikingaåsens grundskola
Tisdag, onsdag, fredag. 040-921 8036
Vårdö skola
Måndag till onsdag kl. 12-13. 0457-524 4107
Ytternäs skola
Måndag, tisdag, torsdag, fredag. 0457-379 9065
Ödkarby skola
Fredag jämn vecka. 018-48 910 eller 0457-529 1065
Övernäs skola
Måndag till fredag. 0457-529 1106
Så kan vi hjälpa dig
Inom skolhälsovården tar vi hand om eleverna i grundskolan inklusive elever i hemundervisning. Skolhälsovården finns i grundskolorna på fasta Åland. I skärgården finns skolhälsovården i skolan eller vid hälso- och sjukvårdsmottagningen.
Vad ingår i skolhälsovården?
- individuella hälsoundersökningar hos skolhälsovårdare
- undersökning hos skolläkare i årskurs 1, 5 och 8
- att främja elevens hälsa
- att stödja egenvård i samarbete med övrig personal och vid behov hänvisa barnet till ytterligare undersökningar och fortsatt vård
I hälsoundersökningarna ingår bland annat:
- längd
- vikt
- blodtryck
- syn
- hörsel
- uppföljning av vaccination
- samtal om levnadsvanor och hälsa
Du kan också vända dig till skolhälsovårdaren vid hälsoproblem, depressionskänslor eller när du har behov av en utomstående vuxen att tala med.
Efter grundskolan
Efter grundskolan tar studerandehälsovården över ansvaret för de studerande vid Ålands gymnasium, Högskolan på Åland och Ålands folkhögskola.
Kontaktuppgifter och information om studerandehälsovården
Bra att veta
Om du går i skola på en annan ort eller i en annan kommun än där du är skriven behöver du ha en betalningsförbindelse från din hemkommun för att du ska kunna få specialundersökningar.
Vi som jobbar här
Inom skolhälsovården jobbar skolhälsovårdare.
Läkarintyg för specialkost i skolor och dagvård
Just nu har åländska skolor och daghem olika rutiner gällande barns specialkost. Av medicinska orsaker finns det sällan skäl att begränsa ett barns diet.
Det nationella allergiprogrammet i Finland 2008-2018 har som målsättning att öka toleransen mot allergener. Att utsätta sig för allergener i små mängder kan lindra allergier. I stället för att fokusera på allergierna är det bättre att fokusera på det man tolererar. Inom ÅHS strävar vi efter att arbeta i samma riktning som det nationella allergiprogrammet.
ÅHS föreslår därför följande:
Självvald diet
Om ett barn av etiska skäl vill äta till exempel vegetarisk kost eller avstå från griskött är det ett ärende mellan skolan och familjen. Vi rekommenderar ändå att omyndiga barn (och vid behov deras familj) har möjlighet att diskutera med skolhälsovårdaren om kostvalet, så att man kan försäkra sig om barnet/familjen har kännedom om konsekvenserna. Skolhälsovårdaren utfärdar inte intyg över detta.
Laktosintolerans
Laktosintolerans förekommer naturligt hos 10-15 % av befolkningen, och symtomen börjar ofta i skolåldern. Det är lämpligt att all mat därför är låglaktoshaltig, och att det finns måltidsdrycker som är laktosfattiga/laktosfria. Barn ska inte behöva avstå från mjölk p.g.a. laktosintolerans. Läkarintyg för detta skrivs inte, eftersom det inte rör sig om en sjukdom.
Födoämnesallergi
Lindriga födoämnesallergier är vanliga och avtar ofta med åldern. Enligt aktuell medicinsk kunskap är det viktigt att inte helt utesluta ett födoämne som ger lindriga allergiska symtom, utan tvärtom småningom öka tillvänjningen. Ökad tillvänjning minskar risken för förvärrad allergi.
En vanlig orsak till allergiska symtom är så kallade korsallergier, där ett pollenallergiskt barn får symtom också av vissa frukter och grönsaker. Symtomen är ofta kraftigare under pollensäsong, men kan förekomma året om. I bägge ovannämnda fall behövs inte ett absolut undvikande och läkarintyg utfärdas således inte. Eleven kan själv välja bort till exempel råa grönsaker som ger symtom. Lindrig klåda i munnen är inte farlig.
När det gäller allvarliga allergier och intoleranser är situationen en annan. Om barnet har fått en anafylaktisk reaktion mot ett födoämne och det måste undvikas, ska behandlande läkare utfärda läkarintyg. Då ska läkaren också ta ställning till om eleven behöver ha med sig adrenalinspruta i skolan.
Om allergin förutsätter att ett basnäringsämne (spannmål, mjölk, ägg) måste uteslutas så finns det vanligtvis en behandlande läkare och tillräcklig dokumentation för att utfärda intyg. Om medicinska utredningar inte genomförts ska läkarintyg inte utfärdas.
Sammanfattning
Sammanfattningsvis behövs det sällan läkarintyg för specialkost av medicinska skäl; endast vid medicinskt påvisad allergi mot basnäringsämnen och vid allvarliga allergiska reaktioner.
I de fall ett intyg behöver utfärdas ska det vanligen vara tidsbestämt (1-2 år) eftersom många allergier blir bättre med tiden. Vissa sjukdomar är bestående, såsom celiaki (glutenintolerans).
